Fakta om kantonesiska

I Hongkong skrivs kantonesiska med traditionella och komplicerade tecken.

Antal talare:

Med 85 miljoner modersmålstalare är kantonesiskan ett av världens tjugo största språk. Den är officiellt språk i Hongkong och Macao, men majoriteten av talarna finns i provinsen Guangdong i södra Kina. I Sverige finns omkring 20 000 talare.

Historia:

Kantonesiskan uppstod ur de dialekter som kinesiska migranter förde med sig till området runt Pärlflodens delta från 200talet f.kr. Hamnstaden Guangzhous ekonomiska och kulturella betydelse gav kantonesiskan en hög status. På 1800talet spred utflyttande köpmän och arbetare därifrån

Uttal:

sin dialekt vidare till Hongkong, som då var en brittisk koloni.

Till skillnad från mandarin bevarar kantonesiskan många stavelser som slutar på konsonant, som ”sap”, ”yet” och ”dak”. Stavelserna har sex toner i stället för mandarins fyra. Beroende på om vokalerna uttalas ljust eller mörkt samt stigande, jämnt eller fallande kan ”si” betyda ’poesi’, ’historia’, ’att försöka’, ’tid’, ’marknad’ eller ’att vara’.

Grammatik:

Liksom i andra kinesiska språk framgår ordens grammatiska funktion av ordföljden, bestämningsord eller sammanhanget

– inte av böjningar. Skillnaderna mot mandarin är relativt små och gäller bland annat pronomen, partiklar och ordföljd (eller stavelseföljd). I talspråket placeras till exempel attribut ofta efter sitt huvudord: ordföljden i mandarins , ”kèrén”, ’gäst’ (som är bildat av tecknen för ’gäst’+’människa), kastas då om, vilket på kantonesiska blir ”jan hak”.

Hongkong:

Hongkongs inflytelserika filmer, popmusik och medier har gjort att dess kantonesiska dialekt har utmanat Guangzhoudialekten som språklig norm. I motsats till resten av Kina har Hongkong behållit de traditionella, mer komplicerade kinesiska tecknen. Det förekommer också ett informellt skriftsystem som är mer anpassat till det kantonesiska talspråket.

Liten ordlista:

/ (eller med traditionella tecken), ”nei hou”/”zoj gin” = ’hej’/’hej då’

, ”mat” på kantonesiska, ”wu” på mandarin = ’sak’ – samma tecken uttalas ofta olika på de båda språken

, ”si do be lei” = ’jordgubbe’, av engelskans strawberry – engelska lånord är vanliga

”hum pang laung” = ’allting’ – vissa kantonesiska ord saknar tecken

(eller med traditionella tecken), ”bou din waa juk” = ’långt telefonsamtal’, bokstavligen ’koka telefongröt’ – när ris kokar för länge blir det gröt