Fakta om lituaiska

Litauiskan vara ett av de nutida språk som har bevarat flest drag från det indoeuropeiska urspråket.

Antal talare:

3,2 miljoner, varav mer än cirka 10 000 i Sverige. Tillsammans med lettiskan hör litauiskan till de baltiska språken, som ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen. Dessa är inte inbördes begripliga. Två former förekommer: höglandsdialekten aukštaitiška, som skriftspråket bygger på, och låglandsdialekten žemaitiška. Den senare är svår att förstå för aukštaitišktalande.

Historia:

De första bevarade texterna är från 1500talet. Språkets tidiga historia är därför relativt okänd. Efter januariupproret 1864 förbjöds litauiskan under fyrtio år, både som publicerings och undervisningsspråk, av den ryska överhögheten. Principerna för dagens skriftspråk sammanställdes i början av 1900talet av lingvisten Jonas Jablonskis.

Alfabet:

Alfabetet bygger på det latinska med tillskott av så kallade diakritiska tecken. Bokstäverna č (tje-ljud), š (sje-ljud) och ž (tonande sjeljud) är hämtade från tjeckiskan. Bokstäverna ą (långt a) och ę (långt ä) betecknade från början nasalljud och är hämtade från polskan. Bokstaven ė (långt e) med en punkt ovanpå är unik för litauiskan.

Grammatik:

Litauiskan anses vara ett av de nutida språk som har bevarat flest drag från det indoeuropeiska urspråket. Det gör att språket har likheter med både sanskrit och latin. Substantiven har sju kasus. Verbböjningen är ännu mer komplicerad och har flest participformer av alla indoeuropeiska språk. I svenskan motsvaras dessa av particip som lagt och dansande.

Personnamn:

När en kvinna gifter sig ändras ändelsen i hennes efternamn från -aitė, -ytė, -utė eller -(i)ūtė till -ienė eller -(i)uvienė.

I dag används dock ofta den neutrala kortformen -ė.

Förnamn med anknytning till naturen är vanliga, till exempel Gintaras, ’bärnsten’, Aušra, ’gryning’, och Eglė, ’gran’. Mansnamn slutar nästan alltid på s som i Šarūnas och Vytautas.

Liten ordlista:

labas!/viso gero! =

’hej!’/’hej då!’

ačiū = ’tack’ – utsågs 2008 till

litauiskans vackraste ord

ugnis = ’eld’ – samma ord som sanskrits agni och latinets ignis mamytė = en av över 40 diminutivformer av ordet

mama, ’mamma’

kompiuteris = ’dator’ – lånord är sällsynta och anpassas till litauiskans böjningssystem

Kad tave perkūnas nutrenktų! = ’Må åskan slå ner i dig!’ – starkare svordomar saknas i litauiskan