Si w Mal mkvist
Artistochskådespelare
Åretvar1959. Vid22årsålder varsiw Malmkvistredan enstjärnaisverige. Men skivbolaget Metronome hadeännustörreplaner: honskullelanserasivästtyskland–trotsatthoninte taladetyska. Denförsta låtenhonspeladeinvaren översättningav”augustin”, somhon1959hadesegrat medi Melodifestivalen. Snarttoppadehonlistorna medenlångradhitsinglar.
–Jagskrevnertexterna somdeläti minaöron med ettslagsfonetiskskrift. Ett ordso m träu men,’drö m ma’, skrevjagso m”troj men”. Och sch warz,’svart’, blev nog ”sjvarts”.för migvardetso m enrebusso mskullelösas, berättar hon.
Detdröjdeintelänge innan”die Malmkvist”varen stjärnaäveni Västtyskland. Succénföljdesavfra mträdandenitvochintervjuer pålöpandeband.
–Intervjuernavar min skräck.i börjanförstodjag knapptvaddesa.
Honfick mycketberöm f ör sitt utt al.i n g e ni p u bli k e n anadeattartistenso mfra mförde”augustin”påprickfrityskaintebehärskade språket.
– J a g h ar allti d h aft v äl di gt lättföratthärma.snart börjadejagsnappauppord härochdär,sägerhon.
Si w Mal mkvistskaffadesigenlärobokityskans grunder. Mendet mesta lärdehonsigpåscenoch istudion.förkarriärensskull vardetnödvändigtattlärasig språket.
–Tillsistvågadejagprata lite.dåvardetsomenport somöppnades.såsmåningo mförstodjagattjag även måstelära miggra m mati k e n.
Itakt medatthonlärde sigspråketökadeockså trygghetenunderfra mträdandena.efternågraår ira mpljusetgavhonintervjuerpåfelfrityskaoch utvecklade mellansnacket medpubliken.
–Ibörjansjöngjagbara ochsainteettordpåscenen. Efteretttagkanskejag hälsadepubliken medguten Abend,’godkväll’,och sadankeschön,’tackså mycket’, meninte mycket meränså. Nupratarjag kanskeinteflytandetyska, mendenärbra.
Siw Malmkvistharsjungit påtioolikaspråkundersin karriär. Allralurigast var nederländskan.
– Denvarjäkligtsvår. Den har mångaljudso märsvåra attfåtill. Då går detinte att här ma, utan det gäller att ha någonsomhjälpertillochatt slåinuttaletiskallen,säger hon.
Även finskavarettspråk somkrävde mycketarbete.
–Detsomärbra med finskanärattduläserden precisso m detstår. O m detstårtvåa:niföljdsåär a-ljudetlångt. Ochomdetär ett a s å är a -lj u d et k ort. Denfinskajagsjönginär heltgodkänd.desomtalar finskaförstår– mendehör ocksåattjagkä mpar med utt al et.
”Jag har alltid haftväldigtlätt för att härma”
en annan kinesisk dialekt, kan en stavelsehas ex olika betydelser beroende påton. Men därföljer betoningen med i sången: man glider lite på en tonför att få in rätt ordton i melodin. Kanske är det viktigare att sjunga rätt där, eftersom risken förmissförstånd ärstörre,säger Mikael Roll.
Svenskan har omkring 350 ordpar med olika ordton, som tomten( sagofiguren el lerträdgården) och anden( fågeln eller spöket), menhanserinteatt denna skillnad spelar någon roll i svensk sång, och nynnar trevande för sig själv :” bona hänger i träden ”,” nu ska jag bonagolvet”…
– Det är sa m ma uttal av bona,fastän de uppenbart har olika betydelser – och har olika uttalisvenskan.
Tyska,franskaochitalienskasaknarordtoner,sådärär detta helt oproble matiskt.
EN TYDLIGARE SKILLNAD är hur långa stavelserna är, berättar Mikael Roll. Och det avspeglar sig i både musikoch språkstilen.
– Ro manskaspråk,so m italienska och spanska, är ”stavelsetajmade ”, det vill säga varje stavelse är precis likalång. Därförlåter det so m stackato när de pratar. Man brukarliteskä mtsa mt kalla de m kulsprutespråk.
Svenska, tyska och engelska är istället” betoningstajmade” och stavelsernas längdkan variera.
–I flerstaviga ord är varje stavelselit e kortare än i ord med bara en stavelse.
I ” Bä, bä, vitala m m”, är stavelsernavi-tamycketkortare än bä och lamm, säger Mikael Roll.
Återtillsopranen Malin
Byströ m.
–Det ligger i sångens natur att m andra rut på vissa stavelser. Det får inte kännas :” oj oj, nu ligger jag på en obetonad stavelsejätte länge .” Då är musiken dåligt komponerad, skulle jag vilja säga.
Hon lär in ungefär två nya roller per år, ochförbereder sig månaderiförväg. Särskilt när hon har huvudrollen.
– Det är mycket attlära sigienoperaroll: musiken, texten, uttalet, betydelsen, karaktären...
I VÅR Görhonförst Puccinis Toscai Nederländernaoch sedan Flickanfrån Vilda Västern, av samma kompositör, på Stockholmsoperan. Båda påitalienska. Det har blivit allt vanligare att operor sjungs på originalspråket, äveni Sverige,enligt Malin Byströ m.
–Om jag sjunger övertyga n depåitalienskas å kan detta la direkt till dig, träffa ditt hjärta, fast du inte förstår orden. innebörden och känslan blir så tydliga ändå. Det blirlångtråkigt attlyssna om maninteärnoga medde korrekta språkljuden, eller om man bara sjung era a a a a-a a a ah. Det håller kanske förtre minuterssång, men inte fören helaftonsföreställning på tre timmar. Sålägger hontill:
– Men musikenisigharju e notrolig kraft, oavsett orden!
Evabarkemanärvetenskapsj o ur n ali st.