Fakta om estniska

Vokaler och diftonger används flitigt, vilket möjliggör ord med trippelvokaler som jäääär.

Antal talare:

Det finns drygt en miljon estnisktalande, varav mer än en tiondel bor utanför Estland. Många av Sveriges omkring 12 000 talare är ättlingar till baltflyktingarna, som kom under andra världskriget. Estniskan är ett finskugriskt språk som har stora likheter med finskan. Avståndet till ungerska, som tillhör samma familj, är däremot lika stort som mellan svenska och persiska.

Historia:

På 1600talet utvecklades två skriftspråk: ett baserat på den nordliga Tallinndialekten och ett annat baserat på den sydliga Tartudialekten. Under 1800talet fick den nordliga dialekten högre status och trängde ut den södra. Då påbörjades också en medveten språkförädling, som kulminerade under första halvan av 1900talet.

Dialekter:

Den sydliga dialekten vōroseto talas fortfarande av 75 000 människor i sydöstra Estland. Språket har fått en egen skriftspråksstandard och upplever tack vare populärkulturen en renässans bland unga ester. Den estniska som talas i Sverige har förändrats mindre än de inhemska varianterna, vilket har gjort den till ett forskningsobjekt i Estland.

Uttal:

Stavelserna har tre längder: ’blomma’ heter lill i nominativ (kort stavelse), lille i genitiv (lång stavelse) och lille i partitiv (extra lång stavelse som uttalas ”lillle”). Vokaler och diftonger används flitigt, vilket möjliggör ord som jäääär, ’iskant’, och kōueööaimdus, ’föraning av en natt med åska’. Den estniska bokstaven õ betecknar en vokal som påminner om iljudet i engelskans girl.

Grammatik:

Estniska substantiv har 14 kasus. De vanligaste är nominativ, genitiv och partitiv, vilken uttrycker delmängd. De övriga kasusen betecknar ofta läge eller riktning och har en liknande funktion som svenskans prepositioner. Däremot saknas grammatiskt genus liksom futurumformer hos verb. Det har gett upphov till skämtet att estniskan saknar både sex och framtid.

Liten ordlista:

Tere!/nägemist! – ’Hej!/hej

då!’

tema – ’han/hon/hen’ – även estniska pronomen och namn saknar genus

hallitus – ’mögel’ på estniska, ’regering’ på finska – ordens betydelse kan skilja sig avsevärt från finskan

embama – ’krama’ – ett av ett hundratal konstgjorda nyord som infördes på 1930talet för att berika estniskan

juust – ’ost’ – estniskan har

flera lånord från svenskan

Sõna vägi on suurem kui sõjavägi