Kapitalism och planekonomi möts i den årliga NHL-draften
Kapitalism och planekonomi i en skön förening. Ungefär så kan man beskriva den årliga draften i NHL där tidigare Stingersspelaren Otto Stenberg är en av flera spelare sommaren 2023.
Den nordamerikanska proffsligan National Hockey League består av 32 klubbar som en gång per år skaffar sig rättigheter till spelare som man senare kan kontraktera.
Spelarna kommer från USA och Kanada men också de övriga världsnationerna i hockey som exempelvis Sverige. Klubbarna får i de sju rundorna välja bland talangerna där de främsta går i den första rundan – något som Otto Stenberg förväntas göra.
– I princip har man i det kapitalistiska USA planekonomi: det sämsta laget i grundserien i NHL säsongen före väljer först, säger hockeyjournalisten Henrik Leman på sajten rakapuckar.com.
– Detta gör man för att jämna ut, så att det sämsta laget ska kunna välja den bästa talangen. Principen är att ju sämre du är (som klubb) desto större chans att välja först.
Samtidigt är det fullt möjligt att ”trejda” det vill säga att byta spelare mellan varandra.
– Det kan innebära att exempelvis en klubb under en säsong vill ha en spelare och att det i betalningen för den spelaren kan ingå ett ”future draft pick” alltså ett framtida draftval, säger Leman.
Varje klubb har scouter runt om i världen.
I Sverige är det vanligt med att tidigare spelare i NHL håller reda på talanger åt sin gamla förening.
Draften 2023 hålls den 28–29 juni i Bridgestone Arena i Nashville och sänds på tv. Någonstans kring 20–25 spelare från Sverige ska draftas.
En klubb skaffar sig rätten att skriva kontrakt med en spelare men det måste ske inom en fyraårsperiod.
– I en draft skriver man inte kontrakt utan man har bara rättigheten till spelaren. Om man inte skriver kontrakt blir spelaren ”free agent”. Då kan vem som helst sajna honom, säger Leman.