Fer­dinand Ma­gel­lans världs­om­seg­ling 1519–1522

En re­sa runt jor­den.

Stora upptäckare - - Tio Otroliga Expeditioner -

Isitt hem­land Por­tu­gal be­trak­ta­des han som en för­rä­da­re. Men Fer­nand Ma­gel­lan fick den spans­ke kung­en Karl I:s be­skydd och gick till havs för att seg­la väs­terut. Hans upp­drag var att hit­ta sjö­vä­gen till en ögrupp i Syd­osta­si­en som idag kal­las Mo­luc­ker­na el­ler Kryd­dö­ar­na. Kryd­dor var myc­ket dyr­ba­ra och ef­ter­trak­ta­de i Eu­ro­pa på den här ti­den. Dels för att smak­sät­ta ma­ten och för dess me­di­cins­ka och kon­ser­ve­ran­de egen­ska­per.

Som be­fäl­ha­va­re över en flot­ta be­stå­en­de av fem far­tyg och en be­sätt­ning på 270 man gick Ma­gel­lan till havs. De läm­na­de ham­nen San­lucar de Bar­ra­me­da i Spa­ni­en bakom sig den 20 sep­tem­ber 1519 och sat­te kurs väs­terut, över At­lan­ten. Den 13 de­cem­ber ha­de de nått Rio de Ja­nei­ro i Bra­si­li­en. Ma­gel­lan tog sig längs den sy­da­me­ri­kans­ka kus­ten fram till flo­den Rio de la Pla­tas myn­nings­del­ta. Där le­ta­de han ef­ter en sjö­väg som led­de ge­nom och bort­om kon­ti­nen­ten.

På Påsk­da­gen 1520 gjor­de två av de spans­ka kap­te­ner­na my­te­ri. Ma­gel­lan lyc­ka­des kvä­sa upp­ro­ret. Den ene kap­te­nen lät han hals­hug­ga och den and­re blev strand­satt. Se­dan fort­sat­te han sö­derut. I ok­to­ber fann Ma­gel­lan den pas­sage som skul­le kom­ma att bä­ra hans namn. Att ta sig ige­nom Ma­gel­lans sund var en pröv­ning i hård sjö och tog 38 da­gar.

Som den förs­te eu­ro­pe­is­ke upp­täc­ka­ren nå­gon­sin såg han ut över den enor­ma vat­ten­mas­sa som bred­de ut sig på and­ra si­dan sun­det. Ma­gel­lan kal­la­de ha­vet för Mar Pa­ci­fi­co (Stil­la ha­vet) för det såg så frid­fullt ut. Nu för­vän­ta­de han sig en kort re­sa i lug­na vat­ten in­nan han nåd­de Kryd­dö­ar­na.

Men re­san skul­le bli myc­ket läng­re och svå­ra­re än så. Pro­vi­an­ten höll på att ta slut, be­sätt­ning­en led av skör­bjugg och seg­lat­sen ver­ka­de oänd­lig. Den 6 mars 1521 fick de änt­li­gen land i sik­te, de ha­de nått Gu­am i den mikro­ne­sis­ka övärl­den.

Ef­ter åter­hämt­ning och pro­vi­an­te­ring fort­sat­te Ma­gel­lan mot Filip­pi­ner­na och nåd­de Ce­bu som lig­ger un­ge­fär 1 600 kilo­me­ter från Kryd­dö­ar­na. Han väl­kom­na­des där av en lo­kal höv­ding som om­vän­des till kris­ten­do­men. Höv­ding­en över­ta­la­de Ma­gel­lan att hjäl­pa till i en lo­kal kon­flikt ge­nom att hjäl­pa ho­nom att slåss mot en an­nan folk­stam på den när­be­läg­na ön Mac­tan. Där träf­fa­des ty­värr Ma­gel­lan av en för­gif­tad pil och hans liv tog slut den 27 april 1521.

Den över­le­van­de be­sätt­ning­en fort­sat­te mot Mo­luc­ker­na som de nåd­de 8 no­vem­ber sam­ma år. Skep­pens last­rum fyll­des med kryd­dor och ex­pe­di­tio­nen fort­sat­te mot Ti­mor. Där­i­från de­la­de de upp sig in­för den åter­stå­en­de hem­re­san. Ett far­tyg för­sök­te nå Spa­ni­en ge­nom att seg­la väs­terut me­dan det and­ra höll en öst­lig kurs. Far­ty­get som seg­la­de ös­terut sågs ald­rig mer.

Med ett en­da åter­stå­en­de far­tyg, Victo­ria, run­da­des Go­da­hopp­su­den den 22 maj 1522. Un­der na­vi­ga­tö­ren Ju­an Se­basti­an de El­ca­no nåd­de Victo­ria Spa­ni­en och ham­nen San­lucar de Bar­ra­me­da den 6 sep­tem­ber. Ba­ra 18 med­lem­mar av den ur­sprung­li­ga be­sätt­ning­en ha­de över­levt.

Ma­gel­lan har skri­vit in sig i histo­rie­böc­ker­na som den förs­te världs­om­seg­la­ren, men sjö­vä­gen till Kryd­dö­ar­na blev ald­rig till nå­gon stör­re an­vänd­ning för han­deln. Dä­re­mot öpp­na­des nu sto­ra om­rå­den för vi­da­re ut­forsk­ning och världs­bil­den för­änd­ra­des. Man för­stod nu att jor­den var myc­ket stör­re än man ti­di­ga­re ha­de trott.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.