Ryss­land och Ös­teu­ro­pa

Ge­nom flod­sy­ste­men på and­ra si­dan Ös­ter­sjön tog sig vi­king­ar­na ös­terut för er­öv­ring­ar och han­del.

Stora upptäckare - - Forntida Seglare Vikingarnas Förlorade Riken -

Till vi­king­ar­nas störs­ta be­drif­ter hör att de nåd­de så långt ös­terut. På 800-ta­let var de sla­vis­ka folk­stam­mar­na i Ryss­land och Ös­teu­ro­pa ut­mat­ta­de av lång­va­ri­ga in­bör­des­krig som ha­de tärt på re­sur­ser­na och på­ver­kat han­deln ne­ga­tivt. Vi­king­ar­na drog nyt­ta av att de ti­di­ga­re al­li­an­ser­na mel­lan des­sa folk nu ha­de bru­tits och fär­da­des från fins­ka Vi­ken längs de sto­ra flo­der­na Vol­ga, Ne­va och Volk­hov för att ut­vid­ga si­na han­dels­vä­gar. De kom i sto­ra an­tal.

Sta­den Nov­go­rod på sjön Il­mens strand blev ett hög­kvar­ter för vi­king­ar­na som med ett an­nat ord kal­la­des ”Rus”. De ös­teu­ro­pe­is­ka slät­ter­na var ri­ka på skog och be­tes­mar­ker, jakt, fis­ke och jord­bruk, vil­ket gav god till­gång på fö­da. Det bi­drog till gynn­sam­ma för­ut­sätt­ning­ar när ru­ser­na drog vi­da­re läng­re norrut längs han­dels­vä­gar­na runt La­do­ga och sö­derut längs Dne­pr. Ru­ser­na be­drev han­del med de lo­ka­la sla­vis­ka folk­stam­mar­na i om­rå­den som se­na­re blev rys­ka och det var ru­ser­na som kom att ge lan­det dess namn, Ryss­land. Tre vi­king­a­höv­ding­ar som var sär­skilt in­fly­tel­se­ri­ka var brö­der som kom från nu­va­ran­de Sve­ri­ge och het­te Ru­rik, Si­neus och Tru­vor. De bo­sat­te sig i Nov­go­rod, Be­loo­zersk, re­spek­ti­ve Iz­borsk. Ru­riks son Oleg res­te 97 mil sö­derut längs flo­der­na för att ta kon­troll över Ki­ev år 882. Han plund­ra­de se­dan lands­byg­den sö­derut till gräns­trak­ter­na till det by­san­tins­ka im­pe­ri­et.

Som i så många av de om­rå­den som er­öv­ra­des av vi­king­ar, skul­le de även här så små­ning­om in­te­gre­ras i den lo­ka­la kul­tu­ren. Med ti­den blev den rys­ka iden­ti­te­ten mer fram­trä­dan­de än den nor­dis­ka. En av kung­ar­na i Ki­ev, Vla­di­mir, fat­ta­de år 988 be­slu­tet att gå över till den gre­kisk-or­to­doxa kyr­kan, nå­got som mins­ka­de be­ty­del­sen av vik­ing­­ar­nas hed­nis­ka va­nor och kul­tur yt­ter­li­ga­re. Med ti­den re­sul­te­ra­de nord­män­nens över­gång till mer sla­vis­ka sed­vän­jor och de­ras gif­ter­mål med sla­vis­ka kvin­nor i att en rysk dy­nasti väx­te fram, en dy­nasti som var till­räck­ligt stark för att ut­ma­na de ka­ro­ling­is­ka fran­ker­na i väs­ter. Grun­dar­na till det rys­ka tsar­dö­met kun­de räk­na si­na anor till­ba­ka till Ru­rik och hans vi­king­ar. Ru­ser­nas vi­king­a­dy­nasti la­de till slut grun­den till ett av Eu­ro­pas älds­ta kung­a­hus.

Han­del, för­hand­ling­ar och di­plo­ma­ti var vik­ti­ga in­slag un­der vi­king­a­tå­gen. Här ser vi hur en vi­king köp­slår med en per­sisk köp­man om pri­set för en kvinn­lig slav el­ler träl.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.