Kara­vel­ler­na som möj­lig­gjor­de det

Stora upptäckare - - Upptäckternas Tidsålder Henrik Sjöfararen -

”De por­tu­gi­sis­ka kara­vel­ler­na var de bäs­ta far­tyg som nå­gon­sin seg­lat på ha­ven” skrev den ita­li­ens­ke upp­täc­ka­ren Ca­da­mosto. Han fär­da­des of­ta un­der Hen­riks flagg. ”De kun­de ta sig fram var som helst.” Och des­sa far­tyg var verk­li­gen av­gö­ran­de för Por­tu­gals ex­pan­sion över ha­ven.

Ett av de störs­ta hind­ren för att ut­fors­ka den väst­af­ri­kans­ka kus­ten var de nord­väst­li­ga vin­dar som gjor­de hem­re­san be­svär­lig. Men ka­ra­val­len kun­de kring­gå pro­ble­met ge­nom att krys­sa upp mot vin­den. Det­ta tack va­re sitt tri­angu­lä­ra la­tin­se­gel fäst vid en gaf­fel­rigg som i sin tur kun­de stäl­las in i för­hål­lan­de till vind­rikt­ning­en. Där­med kun­de ka­ra­vel­len gå läng­re upp i vind och även ut­nytt­ja lät­ta­re bris än vad de stör­re, slup­rig­ga­de se­gel­far­ty­gen kun­de.

Det jäm­na skro­vet var byggt i ett styc­ke till skill­nad från tek­ni­ken med över­lap­pan­de tim­mer och var sma­la­re än på and­ra far­tyg. Ka­ra­vel­len kun­de med sitt mind­re djup­gå­en­de ta sig fram även på grun­da vat­ten, som ex­em­pel­vis i Ar­gu­in­vi­ken ut­an­för Mau­re­ta­ni­ens kust. Det gjor­de det ock­så möj­ligt att ta sig upp­för flo­der och ut­fors­ka flod­sy­stem. Kara­vel­lens snabb­het när det gäll­de att und­kom­ma fi­en­der, sjö­rö­va­re och and­ra fri­by­ta­re var än­nu en för­del med den­na båt­typ. De fles­ta av Hen­riks ka­ra­vel­ler ha­de en vikt på mel­lan 40 och 50 ton och var be­styc­ka­de med ka­no­ner. Ti­dens skrock och folk­li­ga fö­re­ställ­ning­ar gjor­de att det of­tast fanns ett öga må­lat på öm­se si­dor om stä­ven. Det på­stås att många af­ri­ka­ner trod­de att det var des­sa ögon som gav far­ty­gen för­må­gan att ta sig fram i okän­da vat­ten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.