Vi­tus Be­ring

Vi­tus Be­ring var den förs­ta eu­ro­pé­en i Alas­ka och den som upp­täck­te sun­det mel­lan Ryss­land och Ame­ri­ka. Han gjor­de sig ett namn ge­nom att ti­digt ut­fors­ka nord­ligt be­läg­na om­rå­den i ös­ter.

Stora upptäckare - - Innehåll -

Dansken Be­ring led­de rys­ka ex­pe­di­tio­ner och gjor­de vik­ti­ga upp­täck­ter i nord­öst.

När den dans­ke sjö­fa­ra­ren Vi­tus Be­ring 1725 gav sig ut på det som skul­le bli en fem år lång ex­pe­di­tion för rys­ka tsar­dö­mets räk­ning, vil­le han först och främst ha svar på en frå­ga: var det så att Ame­ri­ka och Asi­en satt ihop högst up­pe i norr el­ler var det två se­pa­ra­ta kon­ti­nen­ter med vat­ten emel­lan?

För att ta re­da på det res­te han så långt ut i nord­­öst­ra Si­bi­ri­en det gick. Han hop­pa­de att kun­na få syn på den ame­ri­kans­ka kus­ten och kun­na vi­sa att det fanns en nord­ost­pas­sage. Det­ta skul­le i sin tur öpp­na upp för den ef­ter­läng­ta­de möj­lig­he­ten av en ny sjö­väg runt Si­bi­ri­en till Ki­na. Dess­utom skul­le det ge Ryss­land en möj­lig­het att ex­pan­de­ra i Nor­da­me­ri­ka.

Där­för var för­stås besvi­kel­sen stor när han åter­vän­de ut­an någ­ra be­vis. Be­ring och hans be­sätt­ning ha­de fast­nat i dim­man när de be­fann sig i sun­det mel­lan Ryss­land och Nor­da­me­ri­ka. Till slut ha­de de tving­ats ge upp och åter­vän­da. Att ha fö­re­ta­git he­la den­na långa re­sa norrut ut­an att kun­na sik­ta land var fru­stre­ran­de för Be­ring och han ut­sat­tes för hård kri­tik när han kom till­ba­ka till Sankt Pe­ters­burg. Kanske ha­de han rätt i att de två land­mas­sor­na in­te satt ihop, men hans ex­pe­di­tion ha­de in­te le­ve­re­rat ex­ak­ta be­sked.

Det dröj­de in­te länge in­nan Be­ring fö­reslog en and­ra ex­pe­di­tion för att full­föl­ja det upp­drag han fått av tsar Pe­ter den Sto­re. Upp­föl­jar­ex­pe­di­tio­nen läm­na­de Sankt Pe­ters­burg 1733 med ett kraf­tigt ut­ö­kat upp­drag. Nu ha­de Be­ring även stöd från det rys­ka ami­ra­li­te­tet och krigs­hög­sko­lan. Me­dan han pla­ne­ra­de för re­san ha­de en lång rad nya mål lagts till. De fles­ta av de nya del­må­len var av ve­ten­skap­lig art och när ex­pe­di­tio­nen gav sig iväg var det den störs­ta ve­ten­skap­li­ga ex­pe­di­tio­nen värl­den dit­tills ha­de skå­dat.

He­la pro­jek­tet fick nam­net Sto­ra nor­dis­ka ex­pe­di­tio­nen el­ler ”den and­ra Kam­tjat­ka” och enor­ma sum­mor peng­ar sat­sa­des. In­ve­ste­rar­na

”Den and­ra Kam­tjat­ka var den störs­ta ve­ten­skap­li­ga ex­pe­di­tion värl­den skå­dat.”

för­vän­ta­de sig för­stås att få va­lu­ta för peng­ar­na. Man hop­pa­des att bå­de den rysk-si­bi­ris­ka och den nor­da­me­ri­kans­ka väst­kus­ten skul­le kart­läg­gas och att man skul­le hit­ta sjö­vä­gen till Ja­pan och Ki­na. Det skul­le öpp­na upp för han­del, bi­dra till upp­bygg­na­den av ham­nen i Ochotsk och ut­ö­ka det rys­ka im­pe­ri­et. Be­ring ha­de med sig fle­ra fors­ka­re som stu­de­ra­de det si­bi­ris­ka in­lan­det och dess histo­ria, ar­ke­o­lo­gi, to­po­gra­fi, geo­gra­fi och et­no­gra­fi. Land­mas­sor mät­tes och kar­tor ri­ta­des. Än idag är den­na mas­si­va kun­skaps­in­hämt­ning av stort vär­de.

För att kun­na ta sig he­la vägen den­na gång om­bads Be­ring de­la le­dar­ska­pet för ex­pe­di­tio­nen med den rys­ke na­vi­ga­tö­ren och kap­te­nen Alek­sei Chi­ri­kov. I prak­ti­ken blev Chi­ri­kov andre­be­häl­ha­va­re till Be­ring och han var den som först gav sig av. Om­bord fanns 500 man. Be­ring följ­de ef­ter tio da­gar se­na­re till­sam­mans med sin fru An­na och de­ras två yngs­ta barn. Tre ton­gi­van­de fors­ka­re – na­tur­ve­ta­ren och geo­gra­fen Jo­hann Ge­org Gme­lin, den frans­ke ast­ro­no­men Lou­is De l’is­le de la Croyè­re och pi­on­jä­ren inom et­no­lo­gi Ger­hard Fri­edrich Mül­ler – gav sig av fy­ra må­na­der se­na­re. Allt som allt fanns 19 ve­ten­skaps­män och konst­nä­rer med på re­san ge­nom Si­bi­ri­en för att do­ku­men­te­ra och un­der­sö­ka li­vet och na­tu­ren ös­ter om Ural­ber­gen.

I sin hel­het, med al­la de­lar sam­man­räk­na­de, om­fat­ta­de Be­rings and­ra ex­pe­di­tion 10 000 per­so­ner in­klu­si­ve sol­da­ter, snic­ka­re, ma­ri­nof­fi­ce­ra­re och båts­män. På plats i Si­bi­ri­en de­la­des ex­pe­di­tio­nen in i grup­per som täck­te in oli­ka geo­gra­fis­ka om­rå­den av den enor­ma land­mas­san. Fors­kar­na stu­de­ra­de folk­grup­per och kul­tur så­väl som djur och na­tur och sam­la­de in sto­ra mäng­der da­ta och kun­skap om Si­bi­ri­en. Upp­täc­kar­na kun­de ut­nytt­ja de nyvun­na kun­ska­per­na när de gjor­de si­na mät­ning­ar och till­ver­ka­de nya och bätt­re kar­tor över de vid­sträck­ta land­om­rå­de­na. Allt­ef­tersom de kom ös­terut, möj­lig­gjor­de Be­rings ex­pe­di­tion för tsar­dö­met att ta kon­troll över nya land­om­rå­den och ut­ö­ka det rys­ka im­pe­ri­et med en tred­je­del.

Un­der ut­fors­kan­det av in­lan­det för­be­red­de Be­ring sjö­re­san som skul­le fö­ra ho­nom än­nu läng­re ös­terut. I ham­nen i Ochotsk gav han in­struk­tio­ner om att två far­tyg skul­le byg­gas, St Pe­ter och St Paul. Men skepps­byg­gan­det tog tid, så me­dan han vän­ta­de på att far­ty­gen skul­le bli kla­ra gav sig Be­ring iväg upp­åt lan­det för att kart­läg­ga ett stort out­fors­kat om­rå­de i nor­ra Si­bi­ri­en. Som den hän­giv­na ut­fors­ka­re han var fort­sat­te han sin re­sa även ef­ter det att frun och bar­nen åter­vänt till Sankt Pe­ters­burg 1740.

Nu skic­ka­de han iväg na­vi­ga­tö­ren Ivan Ye­lagin till Avacha-vi­ken på Kam­tjat­ka­halvön för att grun­da en bo­sätt­ning där. Den skul­le he­ta Petro­pa­lovsk (som de bå­da far­ty­gens namn Pe­ter och Paul till­sam­mans på rys­ka). Det var ock­så här­i­från som ex­pe­di­tio­nens näs­ta etapp skul­le ut­gå. Hit an­län­de de split­ter­nya far­ty­gen för att rustas och för­be­re­das in­för re­san till Ame­ri­ka. I ju­ni 1741 tog Be­ring be­fä­let över St Pe­ter me­dan Chi­ri­kov fick befäl över St Paul. Till­sam­mans sat­te de kurs mot syd­ost för att på vägen sö­ka ef­ter det mytomspun­na Jo­ao-da-ga­ma-land som påstods ha bli­vit upp­täckt norr om Ja­pan 1589.

När de in­te kun­de fin­na den­na på­hit­ta­de ö la­de de om kur­sen mot nord­ost in­nan de tap­pa­de bort varand­ra i tjock dim­ma. Men de fort­sat­te trots det mot Ame­ri­ka där Be­ring och hans be­sätt­ning bör­ja­de kart­läg­ga kus­ten. Den 16 ju­li upp­täck­te de Mount Saint Eli­as – Nor­da­me­ri­kas näst högs­ta berg, be­lä­get på grän­sen mel­lan nu­va­ran­de ka­na­den­sis­ka del­sta­ten Yu­kon och Alas­ka. På till­ba­ka­vä­gen längs Alas­kas syd­kust upp­täck­te Be­ring Ko­diak Is­land – USA:S näst störs­ta ö. Där­ef­ter ank­ra­de de ut­an­för Kay­ak Is­land. Det skul­le vi­sa sig va­ra lug­net fö­re stor­men.

Ex­pe­di­tio­nen ha­de va­rit fram­gångs­rik i att fin­na bå­de Alas­ka och ögrup­pen Aleu­ter­na, vil­ket skul­le in­le­da en ny han­dels­e­pok. I no­vem­ber kom hår­da stor­mar som led­de till skepps­brott för Be­ring och hans be­sätt­ning, men de lyc­ka­des räd­da sig upp på en ö ut­an­för Kam­jat­ka­halvön. Be­ring ha­de skör­bjugg och blev väl­digt sjuk. Snart tog den fruk­ta­de sjuk­do­men över­hand: han dog den 8 de­cem­ber 1741.

För de över­le­van­de tog det tio må­na­der att byg­ga en ny båt för att ta sig till­ba­ka till Petro­pav­lovsk, men Be­ring skul­le ald­rig glöm­mas. Han ha­de lett en ex­pe­di­tion som kart­la­de sto­ra de­lar av den si­bi­ris­ka, ark­tis­ka och nor­da­me­ri­kans­ka kus­ten. Ön där han dog fick nam­net Be­rings ö och vatt­net som om­gav den Be­rings hav. Sun­det mel­lan Ryss­land och Alas­ka blev Be­rings sund och en gla­ciär i Alas­ka bär ock­så hans namn. Be­ring blev en le­gen­da­risk upp­täc­ka­re.

Mil­stol­pe Den förs­ta ex­pe­di­tio­nen Det vo­re en klar över­drift att på­stå att Be­rings förs­ta ex­pe­di­tion var miss­lyc­kad. Men den fick av­slu­tas in­nan ut­fors­kan­det av Si­bi­ri­ens öst­ra kus­ter ha­de hun­nit till­räck­ligt långt. Vid åter­koms­ten till Sankt...

Mil­stol­pe Fram­gångs­rik ex­pe­di­tion Be­rings ex­pe­di­tion led­de till många upp­täck­ter. Ge­org Wil­helm Stel­ler stu­de­ra­de det lo­ka­la djur­li­vet un­der ex­pe­di­tio­nen och fann bland an­nat en nu­me­ra ut­död un­derart av sjö­ko, ”Stel­lers sjö­ko”. Be­ring själv lyc­ka­des...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.