Ju­rij Ga­ga­rin

Han kom från enk­la för­hål­lan­den, men blev den förs­te att va­ra i om­lopps­ba­na runt jor­den.

Stora upptäckare - - Innehåll -

Den sov­je­tis­ke kos­mo­nau­ten som blev förs­ta män­ni­skan i rym­den kom från enk­la om­stän­dig­he­ter.

Hund­ra­tals år in i fram­ti­den när histo­ri­ker re­do­gör för mänsk­lig­he­tens störs­ta fram­steg, kom­mer Ju­rij Alek­se­je­vitj Ga­garins namn att näm­nas. För den 12 april 1961 blev han den förs­ta männ­­­isk­an i rym­den. Han fär­da­des i om­lopps­ba­na runt vår blå pla­net och till­bring­a­de 108 mi­nu­ter ut­an­för at­mo­sfä­ren in­nan han åter­vän­de till jor­den un­der en ska­kig åter­färd. Kanske var det in­te nå­got jät­testort steg i ter­mer av av­stånd, för den högs­ta höjd Ga­ga­rin nåd­de var 285 kilo­me­ter, men hans pre­sta­tion mar­ke­ra­de in­trä­det i rymd­ål­dern. Män­ni­skans ut­fors­kan­de av rym­den är en ut­veck­ling som kanske en dag le­der till mänsk­li­ga ko­lo­ni­er på må­nen och Mars och än­nu läng­re bort.

Ga­ga­rin vil­le in­te all­tid bli kos­mo­naut. Att fly­ga flyg­plan var det han tyck­te bäst om. Pi­lot­dröm­mar­na ha­de väckts inom ho­nom då han som barn un­der and­ra världs­kri­get sett strids­pi­lo­ter ut­käm­pa stri­der i luf­ten. Han gick med i det sov­je­tis­ka flyg­vap­net när han var 21 år gam­mal. Där fick han fly­ga MIG 15-jakt­plan och det dröj­de in­te länge för­rän han re­kry­te­ra­des till en elit­grupp av pi­lo­ter som skul­le ut­bil­das för att bli kos­mo­nau­ter. De skul­le bli de förs­ta män­ni­skor­na i rym­den.

Den 4 ok­to­ber 1957 led­de Sov­jet över USA ef­tersom de skic­kat upp Sput­nik, värld­­ens förs­ta sa­tel­lit. Det blev start­skot­tet för rymd­­kapp­löp­ning­en. USA för­sök­te föl­ja med sin Ex­plo­rer 1-sa­tel­lit som sköts upp den 31 ja­nu­a­ri 1958, men Sov­jet ha­de fort­fa­ran­de för­språng, myc­ket tack va­re den ge­ni­a­le ra­ke­tin­gen­jö­ren Sergej Ko­ro­lev. Sput­nik 2 tog den förs­ta le­van­de va­rel­sen upp i rym­den, hun­den Lai­ka. Någ­ra år se­na­re, 1961, var Sov­jet re­do att skic­ka upp män­ni­skor i rym­den.

Det var väl­digt risk­fyllt – fle­ra sa­ker kun­de gå fel – men rys­sar­na viss­te att om de vän­ta­de för länge skul­le ame­ri­ka­ner­na snart gö­ra ett för­sök och kanske hin­na fö­re (Alan Shep­herd blev den and­ra män­ni­skan i rym­den den 5 maj 1961, ba­ra någ­ra vec­kor ef­ter Ga­ga­rin).

Kos­mo­nau­ter­nas ut­bild­ning som Ga­ga­rin ha­de ut­valts till som löjt­nant i flyg­vap­net var tuff. Den in­ne­bar in­gå­en­de psy­ko­lo­gis­ka och me­di­cins­ka tes­ter, hård fy­sisk trä­ning och att trä­na i cent­ri­fu­ger för att vän­ja sig vid G-kraf­ter­na som en rymd­färd in­ne­bär. Snart ha­de den ur­sprung­li­ga ska­ran på tju­go per­so­ner de­ci­me­rats till sex. Till slut åter­stod ba­ra två kan­di­da­ter som kla­rat ut­bild­ning­en: Ga­ga­rin och Gher­man Ti­tov. Så små­ning­om blev det Ga­ga­rin som val­des ut för upp­dra­get, myc­ket tack va­re att han in­te var så lång. Med si­na 158 cen­ti­me­ter i strumpläs­ten skul­le han lät­ta­re kun­na fär­das i den trånga rymd­far­kos­ten Vos­tok 1.

Ga­ga­rin var in­tel­li­gent och ha­de van­ligt­vis ett glatt hu­mör med ett vin­nan­de le­en­de på läp­par­na, men på da­gen för av­skjut­ning­en var Ga­ga­rin ovan­ligt tyst­lå­ten och be­tänk­sam in­för det hi­sto­ris­ka upp­drag som låg fram­för ho­nom.

Han och Ti­tov (som var re­serv för Ga­ga­rin och stod be­redd i en li­ka­dan rymd­dräkt för den hän­del­se att han skul­le kal­las in) åk­te ut till upp­skjut­nings­plat­sen vid kos­mo­dro­men i Bai­ko­nur. Fram­för dem res­te sig en R-7 Se­myor­ka-ra­ket och ovan­på den Vos­tok 1.

Inklämd i vad som i stort sett var en plåt­burk som flögs med au­to­ma­tik, ha­de Ga­ga­rin in­te så myc­ket an­nat att gö­ra än att för­sö­ka nju­ta av upp­le­vel­sen och min­nas den. När mo­to­rer­na sat­te igång och bör­ja­de hö­ja den mäk­ti­ga far­kos­ten ur start­ställ­ning­en, upp­lev­de Ga­ga­rin sitt eget

om­väl­van­de ögon­blick. Han ro­pa­de ”Poyek­hali!” över ra­di­on. Det är rys­ka för ”Nu åker vi!”. Utro­pet blev det in­of­fi­ci­el­la mot­tot för det sov­jet­is­ka rymd­pro­gram­met.

När Vos­tok 1 cirk­la­de över jor­den såg Ga­ga­rin ner på kon­ti­nen­ter, hav, moln, berg, sko­gar och ök­nar. Han blev den förs­ta män­ni­ska att från rym­den se vår pla­net in­te som skil­da na­tio­ner ut­an mer som ett klot där allt le­van­de häng­er ihop och är li­ka be­ro­en­de av varand­ra. Ef­ter näs­tan två tim­mar var det dags att bör­ja åter­vän­da till jor­den, men det upp­stod ett pro­blem. Vos­tok 1 be­stod av två sek­tio­ner, den mi­ni­ma­la de­len där Ga­ga­rin var fast­bäl­tad i det trånga utrym­met och en kon­for­mad ut­rust­nings­mo­dul ovan­på. Sek­tio­ner­na el­ler de­lar­na satt ihop med kab­lar och det var me­ning­en att de skul­le gå av när den be­man­na­de de­len av kap­sel bör­ja­de ned­stig­ning­en mot jor­den. Kab­lar­na vil­le in­te släp­pa ut­an höll en­vist fast så att ut­rust­nings­mo­du­len oupp­hör­ligt slog i den be­man­na­de kap­seln där Ga­ga­rin satt ut­an att kun­na in­gri­pa. Det­ta ho­ta­de ned­stig­ning­en än­da tills het­tan som upp­stod när rymd­far­kos­ten föll ge­nom at­mo­sfä­ren gjor­de att kab­lar­na brann upp och änt­li­gen släpp­te ta­get.

Sov­jet ha­de be­stämt sig för att skri­va rymd­histo­ria och var ute ef­ter världs­re­kor­det för högs­ta be­man­na­de flyg­ning­en nå­gon­sin med en fram­gångs­rik land­ning. Det in­ne­bar att far­kos­ten mås­te lan­da me­dan kos­mo­nau­ten fort­fa­ran­de be­fann sig i den. Det­ta var in­te Vos­tok 1 byggd för. När det stod klart att kap­seln skul­le kra­scha, sköt Ga­ga­rin ut sig med fall­skärm på sju kilo­me­ters höjd. Han lan­da­de nä­ra byn Sme­lo­v­ka där han möt­te två rys­ka bön­der, An­na Takhta­ro­va och hen­nes dot­ter­dot­ter Ri­ta. De iakt­tog ho­nom no­ga, kon­fun­de­ra­de av hans oran­ge flyg­dräkt och run­da hjälm och An­na frå­ga­de: ”Kom­mer du från ytt­re rym­den?” Ga­ga­rin sva­ra­de: ”Ja, det gör jag fak­tiskt.”

Mö­tet med mor­mor och barn­barn Takhta­ro­va var en bra histo­ria, men sam­ti­digt av­slö­ja­de den Sov­je­tu­ni­o­nens lögn om att Ga­ga­rin skul­le ha lan­dat in­ne i sin kap­sel. Så ing­et av det läck­te ut för­rän myc­ket se­na­re. Un­der ti­den vil­le den sov­je­tis­ka led­ning­en ut­nytt­ja Ga­ga­rin och hans be­drift som ett pro­pa­ganda­verk­tyg. Han skic­ka­des ut på en världs­om­fat­tan­de tur­né och be­sök­te plat­ser så långt hem­i­från som Ja­pan, Bra­si­li­en och Ka­na­da. Ga­ga­rin kom till och med till Lon­don och Man­ches­ter.

Ga­ga­rin pla­ce­ra­des i många si­tu­a­tio­ner där han skul­le skå­la till­sam­mans med le­dan­de ut­länds­ka dig­ni­tä­rer. Han led dock i tyst­het över att va­ra i strål­kas­tar­lju­set och bör­ja­de dric­ka för myc­ket. Han lär ock­så ha haft många kor­ta kär­leks­re­la­tio­ner.

Ga­garins över­ord­na­de för­stod att han lev­de un­der en väl­digt press, men an­såg att det skul­le lät­ta när hans be­röm­mel­se gick över och li­vet åter­gick till det nor­ma­la. Ga­ga­rin för­sök­te ta kon­troll över sitt liv igen. Han drog ner på dric­kan­det och an­ta­let kär­leks­af­fä­rer.

Han ut­nämn­des till övers­te 1963 och blev vice verk­stäl­lan­de di­rek­tör för den sov­je­tis­ka kos­mo­naut­ut­bild­ning­en, men för­hind­ra­des av myn­dig­he­ter­na att skic­kas upp i rym­den igen – de vil­le in­te ris­ke­ra att de­ras nya na­tio­nal­hjäl­te rå­ka­de ut för en olyc­ka. Än­då var han re­serv i det olyck­sa­li­ga Soyuz 1-upp­dra­get där Ga­garins vän Vla­di­mir Ko­ma­rov dö­da­des på grund av att fall­skär­men in­te lös­te ut. Ga­ga­rin ha­de var­nat myn­dig­he­ter­na in­nan upp­dra­get om att det fanns tek­nis­ka pro­blem.

Nu när han in­te fick ta sig ut i rym­den läng­re tänk­te Ga­ga­rin i al­la fall fly­ga som pi­lot. Han bör­ja­de fly­ga Mig15-jakt­plan igen. Den 27 mars 1968 lyf­te Ga­ga­rin och hans andre­pi­lot Vla­di­mir Se­ru­gin i då­ligt vä­der med usel sikt. Det dröj­de in­te länge för­rän jet­pla­net kra­scha­de och bå­da två dog. I den of­fi­ci­el­la rap­por­ten stod det att Ga­ga­rin ha­de kroc­kat med en få­gel el­ler en vä­der­bal­long, men se­na­re un­der­sök­ning­ar vi­sar att en luft­ven­til stod öp­pen vil­ket gjor­de att luft­tryc­ket i ka­bi­nen sjönk. Ga­ga­rin fick fel­ak­tig in­for­ma­tion när höjd­mä­ta­ren in­te fun­ge­ra­de. Han kun­de in­te ve­ta hur nä­ra mar­ken han be­fann sig när han be­slöt sig för att för­sö­ka lan­da. Alex­ei Le­o­nov, som även han var kos­mo­naut och som be­fann sig i när­­he­ten när kra­schen in­träf­fa­de, har en an­nan te­o­ri. Han hör­de två smäl­lar. Den ena smäl­len var krasch­­en och den and­ra lät som en över­ljuds­smäll från ett an­nat plan. Flyg­led­ning­en såg ett oi­den­ti­fi­e­rat plan på ra­darn kort in­nan kra­schen. Le­o­nov an­tog att det and­ra pla­net var ett över­ljuds­plan som flög på läg­re höjd än det bor­de i de då­li­ga vä­der­för­hål­lan­de­na och att över­ljuds­smäl­len ha­de ska­kat om Ga­garins cock­pit, vil­ket i sin tur fått ho­nom att tap­pa kon­trol­len över pla­net. Sov­je­tu­ni­o­nen och he­la värl­den ha­de för­lo­rat en hjäl­te som ba­ra var 34 år. Han kanske ba­ra var rym­den knappt två tim­mar, men han ha­de gjort avtryck. Män­ni­skan ha­de änt­rat rymd­ål­dern.

”Han bör­ja­de dric­ka för myc­ket och led av strål­kas­tar­lju­set.”

Mil­stol­pe Ut­vald för rymd­färd Ge­ne­ral Niko­lai Ka­ma­nin, chef för kos­mo­naut­ut­bild­ning­en vid det sov­je­tis­ka rymd­pro­gram­met, in­for­me­rar öv­ri­ga kos­mo­nau­ter i Stjärn­sta­den där de ut­bil­dats. Han be­rät­tar att Ga­ga­rin har valts ut för att bli förs­ta män­ni­skan i rym­den. Al­la kos­mo­nau­ter un­der­gick in­gå­en­de psy­ko­lo­gis­ka och fy­si­lo­gis­ka tes­ter un­der ut­bild­ning­en. 10 april 1961

Den över­ras­kan­de fram­gång­en med Sput­nik 1 star­ta­de rymd­kapp­löp­ning­en. Mil­stol­pe

Först i rym­den Ga­ga­rin blev först med att kla­ra av gra­vi­ta­tio­nen om­bord på rymd­far­kos­ten Vos­tok 1. Han fär­da­des två varv runt jor­den i en has­tig­het av 29 000 km/h och kun­de be­trak­ta he­la vår blå pla­net ovan­i­från. När han över­blic­ka­de vår värld såg han den som ett klot för allt le­van­de istäl­let för en kom­bi­na­tion av sta­ter. 12 april 1961

Ga­garins rymd­far­kost Vos­tok 1 rul­las ut till start­ställ­ning­en in­för start.

Mil­stol­pe Ut­bild­nings­öv­ning­en Kos­mo­nau­ten och hans andre­pi­lot Vla­di­mir Se­ry­o­gin dö­da­des när de­ras jakt­plan kra­scha­de nä­ra sta­den Kir­zach. Man miss­tän­ker att Ga­ga­rin tap­pa­de kon­trol­len över sitt plan när en obe­kräf­tad SU-15 -ja­ga­re kom för nä­ra. Över­ljuds­smäl­len ska­ka­de om Ga­garins cock­pit och luft­tryc­ket i ka­bi­nen sjönk.

27 mars 1968

Kap­seln på Vos­tok 1 finns ut­ställd på Ryss­lands rymdut­forsk­nings­mu­se­um, RKK Ener­giya mu­se­um.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.