Samtal med Rebecka
TANUMSHEDE: REBECKA BOHLIN FANN SIN VÄG PÅ STRÖMSTADS TIDNING
Rebecka Bohlin började sin skrivarbana på Strömstads Tidning. Nu har hon skrivit en bok om att bemöta härskartekniker.
Sitt intresse för politik fick hon under gymnasietiden i Strömstad och journalistbanan fann hon som vikarie på Strömstads Tidning. I våras blev Rebecka Bohlin nyhetschef på den grönröda tidningen Dagens ETC och mitt i metoo-rörelsen kom hennes senaste bok, som handlar om härskarstrategier.
Rebecka Bohlin, född 1971, flyttade med familjen från Göteborg till sin mammas hemort Tanumshede när hon var sex år. Gymnasietiden i Strömstad präglades av det växande intresset för politik, teater, miljö och dans.
När hon ska sammanfatta blir det som en exposé över Norra Bohusläns teaterliv: Hon har varit med i Vildfåglarna, Arnevi Holmströms pjäs om resandefolket, och i Hilmaspelet, om Hilma Svedahl på Alaska, hon har dansat med Cramérensemblen och en Hamburgsundskoreograf. Hon har arbetat med Fältbiologerna och under 90-talet var hon återkommande vikarie på Strömstads Tidning.
– Jag lärde mig jättemycket där. Folk tyckte om att tidningen kom ut till dem och jag fann en glädje i att skriva om människors vardag och förstod hur enkla berättelser från golvet blir bra nyheter.
EFTER FLYTTEN TILL Stockholm fortsatte hon att spela teater, samtidigt som hon engagerade sig i miljöfrågor och kvinnofrågor. Hon var inne på att söka skådespelarutbildning.
– Men jag tyckte att kulturvärlden inte var så engagerad i politik.
Det blev studier i statskunskap istället. På somrarna bodde hon i Tanum och jobbade på Strömstads Tidning. – Jag tyckte det var viktigt och kul. Det var nog på Strömstads Tidning hon förstod att journalistiken var hennes fält, säger hon. Hon började en redigerarutbildning och gjorde en intervju med chefredaktören för tidningen Arbetaren, som blev så nöjd att hon senare bad Rebecka bli hennes inhoppare. Rebecka blev kvar på Arbetaren, så småningom som chefredaktör.
– Där väcktes mitt brinnande intresse för arbetsmarknadsfrågor och fackets betydelse.
PÅ DET TEMAT arbetade hon vidare som frilans efter föräldraledigheten med yngsta barnet, som i dag är sju år. Tillsammans med dramapedagogen Sara Berg skrev hon boken Bit inte ihop: sätt gränser på jobbet och fick i samma veva förlaget Atlas uppdrag att skriva en bok även om den fattiga arbetarklassen i Europa.
– Jag reste runt i flera länder, bland annat England och Tyskland och intervjuade migrantarbetare. Ofta var de från Polen, men de kom också från Afrika. Jag beskrev och analyserade deras situation och utvecklingen i Europa, där klyftorna ökar.
Boken kom ut 2012 och Rebecka blev inbjuden att delta i diskussioner och möten med fackliga organisationer.
– I England arbetade facket mycket med det här, men i Sverige hade vi inte kommit lika långt.
MEN DET HAR blivit mycket bättre sedan dess, säger hon. Den gamla strukturen med stora industrier är borta och facket har blivit mer uppsökande för att nå personer på mindre arbetsplatser och alla dem som har kortare anställningar.
I årets bok Fem härskartekniker: 50 motståndsstrategier fördjupar hon sig tillsammans med Sara Berg i den norska sociologen Berit Ås teori om fem härskartekniker som män använder för att göra kvinnor osäkra och osynliga.
– Vi hade berört teorin kortare i Bit inte ihop. När vi träffade Berit Ås på en konferens sa hon att hon tyckte att vi hade skrivit om teorin i hennes anda, grundad i arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, och att det var ovanligt i Sverige, berättar Rebecka Bohlin.
Det födde tanken att göra en fördjupad beskrivning av teorin och hur man som kvinna kan motverka härskarteknikerna. Tiden för utgivningen råkade bli ovanligt lyckad, när metoo-rörelsen rullade över världen med full kraft.
– Strategierna kan användas även mot sexuella trakasserier, liksom mot till exempel homofobi och rasism, säger hon.
TEORIN OM HÄRSKARTEKNIKER fungerar för att beskriva kränkningar av olika slag. Gemensamt för dem är att man sparkar nedåt, säger hon.
Så när nu diskussionens vågor går höga om män som utnyttjar sin maktställning genom olika former av kränkande behandling mot kvinnor kan Saras och Rebeckas analys och, inte minst, deras 50 strategier för att bemöta och förhindra kränkningar komma väl till pass. De är mycket ute och föreläser på bibliotek och hos olika organisationer.
– Metoo är betydelsefull för att det blir svårt att blunda för hur utbrett beteendet är. Om det råder en tysthetskultur är det svårt för offren att göra något. Det krävs att andra hjälper till och att man är tränad för att bemöta härskartekniker, säger Rebecka Bohlin.
SOM NYHETSCHEF KÄNNER hon sig nu glad över att få vara med och bestämma vad som ska beskrivas och diskuteras under valåret 2018.
Hon brinner fortfarande för arbetsmarknadsfrågorna och vill belysa hur klyftor uppstår och växer i samhället. Invandring och ökande oro för nazism och populism står också på agendan, liksom klimatfrågorna.
– Och jag önskar att ingen i världen ska behöva vara hungrig. En bok som berört mig mycket är Hunger av den argentinske författaren Martin Caparrós som jag träffade på bokmässan. Han beskriver hur människor svälter, men att det egentligen finns resurser för att ge alla tillräckligt med mat. Svälten har politiska orsaker.