Lö­vin: Miss­tro och brist

ÖDES­FRÅ­GAN: MINISTERN OM UTMANINGARNA

Strömstads Tidning - - Nyheter -

Kli­matav­ta­let 2015 sät­ter må­let för den glo­ba­la tem­pe­ra­tur­höj­ning­en till un­der två gra­der, med en strä­van mot 1,5 gra­der. En­ligt en ny rapport från FN:S kli­mat­pa­nel räc­ker det in­te. Mer mås­te gö­ras snab­ba­re. De när­mas­te tio åren blir av­gö­ran­de för att för­hind­ra ka­ta­stro­fa­la kli­ma­tef­fek­ter, he­ter det.

– Fönst­ret är fort­fa­ran­de öp­pet, sä­ger Isa­bel­la Lö­vin, mi­nis­ter för in­ter­na­tio­nellt ut­veck­lings­sam­ar­be­te och klimat. Vi kan be­grän­sa upp­värm­ning­en till 1,5 grad. Men vi har un­ge­fär till 2020 på oss att se till att vän­da ut­släppskur­van or­dent­ligt nedåt. Men vi kan in­te va­ra säk­ra vid 1,5 grad hel­ler.

Av­smält­ning­en av is på Grön­land och Antark­tis får hav­s­ni­vån att sti­ga.

– Re­dan vid 1,5 grad kom­mer upp­skatt­nings­vis 90 pro­cent av ko­rall­re­ven att dö. Upp­värm­ning av ha­vet på­ver­kar fis­ke­be­stån­den i grun­den. Det mins­kar män­ni­skors möj­lig­he­ter att få mat, in­te minst i fat­ti­ga­re län­der, sä­ger Isa­bel­la Lö­vin och tilläg­ger:

– Vi pra­tar of­ta om att fat­ti­ga län­der kom­mer att drab­bas svårt av kli­mat­för­änd­ring­ar. Men tit­ta på den här som­ma­ren i Skan­di­na­vi­en, i Europa, i Ka­na­da, på he­la nor­ra halv­klo­tet. Vi har drab­bats av en vär­me­böl­ja som ing­en ha­de kun­nat för­ut­spå. Skör­dar­na mins­kar med 40-50 pro­cent. Nu pra­tar vi om att vår egen livs­me­dels­för­sörj­ning kan va­ra ho­tad.

ISA­BEL­LA LÖ­VIN EF­TER­LY­SER det po­li­tis­ka mod och le­dar­skap som krävs för att bry­ta ut­veck­ling­en.

– Det le­dar­skap jag kan se är EU. Men den tys­ka re­ge­ring­en sva­jar, Stor­bri­tan­ni­en är på väg att lämna och Sve­ri­ge har en över­gångs­re­ge­ring. Vem ska dra i frå­gan?

Sam­häl­le­na mås­te stäl­las om i en ald­rig ti­di­ga­re skå­dad takt om vi ska kun­na und­vi­ka de all­var­li­gas­te kli­ma­tef­fek­ter­na, en­ligt Isa­bel­la Lö­vin.

– Men värl­den sit­ter fort­fa­ran­de fast i gam­la spas­mer kring vems fel det är och vem som ska be­ta­la. Det finns en räds­la in­för vad som ska kom­ma, i stäl­let för en räds­la för följ­der­na av kli­mat­för­änd­ring­ar­na. Man är mer rädd för kli­matåt­gär­der­na än den nya bru­ta­la värld som kom­mer: ett allt mer ex­tremt vä­der och hän­del­ser som kom­mer att dri­va 100-tals mil­jo­ner män­ni­skor på flykt när krig upp­står i spå­ren av tor­ka, över­sväm­mad jord­bruks­mark och brist på vat­ten och mat.

– Det är det verk­li­ga ho­tet om vi in­te age­rar. Än­då är man mer rädd för en om­ställ­ning där man be­hö­ver se över sitt kon­sum­tions­möns­ter, som kanske till och med, om vi ska va­ra är­li­ga, skul­le va­ra po­si­tivt för väl­digt många i väst­värl­den. Den sto­ra käns­lan av stress och me­nings­lös­het hand­lar om att vi sit­ter fast i ett kon­sum­tions­sam­häl­le.

Vi har i själ­va ver­ket en fan­tas­tisk möj­lig­het i dag, me­nar Isa­bel­la Lö­vin:

– Vår ge­ne­ra­tion har till upp­gift att stäl­la om sam­häl­let till ett fos­sil­fritt sam­häl­le, och det går att gö­ra det. Tek­no­lo­gin finns, peng­ar­na finns. Men vi be­hö­ver po­li­tiskt mod och le­dar­skap och sty­ra de peng­ar, den forsk­ning och in­no­va­tion som finns i en håll­bar rikt­ning.

Glo­balt går det fem gång­er mer sub­ven­tio­ner till fos­si­la bräns­len än till för­ny­ba­ra bräns­len.

– Skul­le man ba­ra rik­ta om den po­li­ti­ken till håll­bar­het och om­ställ­ning, skul­le vi kom­ma oer­hört långt. Men det det hand­lar om of­ta är en po­li­tisk räds­la och feg­het. Eu-kom­mis­sio­nens ord­fö­ran­de Je­an-clau­de Junc­ker har sagt nå­got som jag bru­kar ci­te­ra: ”Al­la vet vad som ska gö­ras, men ing­en vet hur man blir om­vald ef­teråt”. Det är kor­ta man­dat­pe­ri­o­der och en ut­väx­ling tar tid. Det är där räds­lan sit­ter.

Do­nald Trump läm­na­de Pa­ris­av­ta­let och nu har Jair Bolsa­na­ro i Bra­si­li­en valts till pre­si­dent bland an­nat på att sä­ga att man ska lämna Pa­ris­av­ta­let och åter­upp­ta av­verk­ning­en av skog i Ama­zo­nas.

– Det är väl­digt oro­väc­kan­de, sä­ger Isa­bel­la Lö­vin. Och vi har and­ra län­der i kli­mat­för­hand­ling­ar­na som an­vän­der det som ar­gu­ment. Det far­li­ga med att USA drog sig ur är att det spri­der en käns­la av upp­gi­ven­het och ag­gres­sion mel­lan län­der­na.

– Det är ing­en upp­off­ring att stäl­la om till ett kli­mats­mart sam­häl­le. Tvärtom, det är vår rädd­ning, sä­ger Isa­bel­la Lö­vin (MP). Men hon är pes­si­mis­tisk.

”Ju läng­re vi vän­tar, desto stör­re blir ris­ker­na. För var­je år blir det svå­ra­re att dra i hand­brom­sen.”

ISA­BEL­LA LÖ­VIN

NÄS­TA MÅ­NAD HÅL­LER FN ett vik­tigt kli­mat­mö­te i Ka­towice i Po­len. Isa­bel­la Lö­vin var på ett för­mö­te för mi­nist­rar­na och kom hem med en dys­ter bild:

– Om det var eu­fo­ri och fram­tids­tro i Pa­ris 2015, är det åter­i­gen miss­tänk­sam­het in­te minst mel­lan fat­ti­ga och ri­ka län­der. Ut­veck­lings­län­der­na vill ha be­talt för de kli­mat­för­änd­ring­ar­na som de in­dust­ri­a­li­se­ra­de län­der­na har åstad­kom­mit och frå­gar om de verk­li­gen be­hö­ver re­do­vi­sa si­na ut­släpps­minsk­ning­ar. Någ­ra av de ri­ka län­der­na tyc­ker att de har så sto­ra in­hems­ka pro­blem att de är ovil­li­ga att ta på sig någ­ra ut­släpps­minsk­ning­ar.

Isa­bel­la hop­pas att mö­tet i Ka­towice ska över­sät­ta Pa­ris­av­ta­let i en re­gel­bok för hur län­der ska ge­nom­fö­ra si­na åta­gan­den och rap­por­te­ra si­na ut­släpps­minsk­ning­ar på ett trans­pa­rent sätt.

Bild: STE­FAN BERG

BRÅTTOM. Isa­bel­la Lö­vin (MP) tror på ett kli­mats­mart sam­häl­le, men det är ont om tid.

I MAKTENS CENT­RUM. Isa­bel­la Lö­vin

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.