Den li­be­ra­la de­mo­kra­tin mås­te skyd­das

Allt of­ta­re ta­las det om vik­ten av att för­sva­ra den li­be­ra­la de­mo­kra­tin. Ut­veck­ling­en i län­der som Po­len och Ung­ern är var­nan­de ex­em­pel kring hur lätt den li­be­ra­la de­mo­kra­tin kan ur­hol­kas.

Strömstads Tidning - - Fria Ord & Ledare - SVEND DAHL Li­be­ra­la Ny­hets­by­rån

DE­MO­KRA­TI. I Ung­ern har re­ge­ring­en skri­vit om grund­la­gar­na för att säk­ra det eg­na makt­in­ne­ha­vet och i bå­da län­der­na har de hö­ger­po­pu­lis­tis­ka re­ge­rings­par­ti­er­na stärkt sitt grepp om me­dia och dom­sto­lar.

Sve­ri­ge är som Mo­de­ra­ter­nas par­ti­sek­re­te­ra­re Gun­nar Ström­mer ny­li­gen kon­sta­te­ra­de i en de­battar­ti­kel in­te im­munt mot en så­dan ut­veck­ling (Ex­pres­sen 29/11).

Li­be­ral de­mo­kra­ti för­e­nar ma­jo­ri­tets­sty­re med om­fat­tan­de be­gräns­ning­ar av det­sam­ma. Fri- och rät­tig­he­ter, för­fatt­nings­dom­sto­lar och obe­ro­en­de me­di­er hand­lar yt­terst om att skyd­da in­di­vi­den från kol­lek­ti­vet.

Po­pu­lis­tis­ka par­ti­er är in­te, vil­ket ibland slar­vigt görs gäl­lan­de, an­ti­de­mo­kra­tis­ka. Dä­re­mot tar de av­stamp i tan­ken på en folk­vil­ja, som de själ­va an­ser sig fö­re­trä­da, som in­te får be­grän­sas. Ur det föl­jer en kri­tik av den li­be­ra­la de­mo­kra­tins idé om att ma­jo­ri­te­tens vil­ja mås­te kring­gär­das av re­strik­tio­ner.

Li­be­ral de­mo­kra­ti för­e­nar ma­jo­ri­tets­sty­re med om­fat­tan­de be­gräns­ning­ar av det­sam­ma

Det är en idé som i själ­va ver­ket in­te är olik den tan­ke som präg­lat den svens­ka sy­nen på dom­sto­lar och grund­la­gar. Att Eu-län­der, som Sve­ri­ge, re­dan har sy­s­tem som på­min­ner om det den pols­ka re­ge­ring­en för­sö­ker in­fö­ra, är i själ­va ver­ket ett ar­gu­ment som fram­förs av pols­ka re­ge­rings­fö­re­trä­da­re.

Även här har be­to­ning­en le­gat på ma­jo­ri­te­tens möj­lig­het att präg­la al­la de­lar av sam­häl­let. Me­dan många and­ra län­der har en för­fatt­nings­dom­stol som prö­var om lag­stift­ning stäm­mer över­ens med grund­la­gar­na, fyl­ler det svens­ka Lagrå­det en­dast en råd­gi­van­de roll. Sam­ti­digt ut­ser re­ge­ring­en bå­de do­ma­re och le­da­mö­ter­na i den för­valt­nings­stif­tel­se, som till­sät­ter sty­rel­ser­na för pub­lic ser­vice-bo­la­gen.

För att änd­ra grund­la­gar­na krävs två riks­dags­be­slut med ett val, som kan va­ra ett ex­tra val, emel­lan. Som Ström­mer kon­sta­te­ra­de i en in­ter­vju ti­di­ga­re i år in­ne­bär det att den svens­ka de­mo­kra­tin i te­o­rin skul­le kun­na av­skaf­fas på fy­ra må­na­der: “Ste­get mel­lan de­mo­kra­ti och dik­ta­tur är in­te läng­re än ett riks­dags­be­slut i maj, val i sep­tem­ber och ett nytt be­slut i ok­to­ber.” (Al­ting­et 20/6)

Sna­ra­re än att byg­ga skyd­det för den svens­ka li­be­ra­la de­mo­kra­tin på for­mel­la in­sti­tu­tio­ner, har det ba­se­rats på tys­ta över­ens­kom­mel­ser mel­lan de po­li­tis­ka par­ti­er­na om det svens­ka sam­häl­lets grun­der. Det gör den svens­ka li­be­ra­la de­mo­kra­tin sår­bar om fel po­li­ti­ker får mak­ten.

Mo­de­ra­ter­na fö­re­slår där­för att en grund­lags­ut­red­ning får i upp­drag att se över bland an­nat skyd­det för grund­la­gar­na och dom­sto­lar­nas obe­ro­en­de.

Det kan hand­la om att gö­ra det svå­ra­re att änd­ra grund­la­gar­na ge­nom att in­fö­ra krav på kva­li­fi­ce­rad ma­jo­ri­tet och ordinarie val mel­lan be­slut om grund­lags­änd­ring­ar. Men även om att in­rät­ta ett från riks­dag och re­ge­ring fri­ståen­de dom­stols­råd, som får an­svar för till­sy­nen av dom­sto­lar­na.

Det är tan­kar som för­tjä­nar att upp­märk­sam­mas av al­la som idag ta­lar om vik­ten av att vär­na den li­be­ra­la de­mo­kra­tin.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.