Möt lä­ka­ren Gud­mund Ber­gqvist

En hel li­ten de­le­ga­tion vän­tar på Ki­le­sands bryg­ga, trots att det är en mån­dag i de­cem­ber och låg­sä­song. Gud­mund och Mar­ga­ret­ha Ber­gqvist är två av dem som in­vän­tar bå­ten. Hon ska re­sa till Gö­te­borg. Han ska träf­fa mig.

Strömstads Tidning - - Sidan 1 - Ma­ri­ta Adams­son ma­ri­ta.adams­[email protected]­nb.se 0526-624 02

En del av li­vet finns på Kos­ter, den and­ra de­len i Gö­te­borg. Barn­lä­ka­ren Gud­mund Ber­gqvist är ak­tiv i Strömstads Aka­de­mi och vill bi­dra till att Kos­ter för­blir be­bott året runt.

Kos­ter har sto­ra möj­lig­he­ter att pro­du­ce­ra myc­ket el- och sol­kraft

Mar­ga­ret­ha går om­bord, Gud­mund vän­der mi­ni­trak­torn och styr upp­för den lång­samt slut­tan­de bac­ken mot hu­vud­vä­gen över Syd­kos­ter, sväng­er av in­nan vi nått ham­nen i Kyr­kosund och föl­jer en mind­re väg ut mot väs­ter. Trots na­tu­rens vin­ter­dva­la sig­na­le­rar nak­na törn­ros­gre­nar och slån att vi be­fin­ner oss allt­me­ra strand­nä­ra.

Barn­lä­ka­ren Gud­mund Ber­gqvist är med­lem i Strömstads Aka­de­mi, för­ord­nad som bi­trä­dan­de pro­fes­sor i pe­di­a­trik, och dis­pu­te­ra­de 1974 på av­hand­ling­en Rhe­o­lo­gi­cal Stu­di­es in the New­born In­fant.

– Det hand­lar bland an­nat om blod­flö­den i ny­föd­da barn, för­kla­rar han.

Sva­ret på frå­gan var­för han val­de att bli barn­lä­ka­re lå­ter en­kelt: Det ver­ka­de ro­ligt.

Me­di­cin är för öv­rigt en ge­men­sam näm­na­re för en stor del av fa­mil­jen. Dot­tern Christi­na Ber­gqvist är barn­neu­ro­log vid Phi­la­del­p­hia Child­rens Hospi­tal och även hon le­da­mot i Strömstads Aka­de­mi. Hu­strun Mar­ga­ret­ha har va­rit sjuk­skö­ters­ka och en son är ki­rurg.

Han stan­nar vid det vi­ta hus, byggt 1887, som hans för­äld­rar köp­te 1960. Det be­ty­der att Gud­munds och Mar­ga­ret­has tre barn, föd­da 1962, 1964 och 1977, levt si­na liv med en fot på Kos­ter. Själ­va bor nu Gud­mund och Mar­ga­ret­ha här en stor del av året, men de­lar ö-till­va­ron med stor­stads­li­vet och har en li­ten lä­gen­het i Gö­te­borg. Snart 83 år gam­mal är Gud­mund fort­fa­ran­de ak­tiv som skol­lä­ka­re i Gö­te­borg. Och Kon­sert­hu­set drar.

– Vi är mu­sik­in­tres­se­ra­de, sä­ger han me­dan nors­ka ra­di­ons mu­sik­pro­gram i bak­grun­den be­vi­sar på­stå­en­det, för da­gen med stort in­slag av jul­mu­sik.

– Bach, sva­rar Gud­mund med ett out­ta­lat ”själv­klart” som un­der­text, när jag frå­gar om fa­vo­rit­kom­po­si­tör.

I Gö­te­borg har han ock­så ett ak­tivt ar­be­te med Ro­ta­ry och en­ga­ge­mang­et där har lett ho­nom in i an­tid­rog­ar­be­te.

– Vi har ett cer­ti­fi­e­rings­sy­stem för sko­lor­na. Det om­fat­tar al­la dro­ger, från to­bak till al­ko­hol och nar­ko­ti­ka. De krav vi stäl­ler gäl­ler bå­de lä­ra­re och ele­ver och är en mo­di­fi­e­rad iso­cer­ti­fi­e­ring.

Han tar ut­veck­ling­en i USA som var­nan­de ex­em­pel. Där dö­dar nu överdo­ser av opoi­der, som till ex­em­pel fen­ta­nylplås­ter, fler än tra­fi­ko­lyc­kor och skjut­ning­ar. Men ock­så till tren­den att le­ga­li­se­ra can­na­bis för me­di­cinskt bruk stäl­ler han sig skep­tisk. En del pro­pa­gan­da för can­na­bis ter sig för ho­nom när­mast sekt­lik.

– Och man ska in­te glöm­ma att det finns sto­ra eko­no­mis­ka in­tres­sen i can­na­bis­in­du­strin.

– Can­na­bis är en lömsk drog. Den be­står av 300 oli­ka äm­nen. In­nan man an­vän­der den me­di­cinskt mås­te man vi­sa vil­ka av dem som even­tu­ellt är verk­sam­ma.

Han blev le­da­mot av Strömstads Aka­de­mi 2014 och sit­ter nu i sty­rel­sen. Aka­de­min är ett bra sätt för se­nio­ra aka­de­mi­ker att träf­fas och be­dri­va verk­sam­het, så­väl forsk­ning som folk­upp­lys­ning, tyc­ker Gud­mund Ber­gqvist, ak­tiv i bland an­nat re­dak­tions­kom­mit­tén, som ger ut bå­de ve­ten­skap­li­ga an­to­lo­gi­er och kor­ta­re re­fe­rat av forsk­ning och de­bat­ter in­om oli­ka äm­nen.

Till­sam­mans med et­no­lo­gen An­ders Gustavs­son har han va­rit re­dak­tör för 2018 års an­to­lo­gi Häl­sa och mil­jö.

– Det har gått bra, vi har fått in bi­drag från många med­lem­mar.

Själv må­lar han i ett in­tro­du­ce­ran­de ka­pi­tel en bred bak­grund till be­grep­pet häl­sa, hur häl­so­till­stån­det hos män­ni­skor ut­veck­lats se­dan jä­gar­sam­häl­lets tid, hur man för­sö­ker mä­ta be­folk­ning­ens häl­so­lä­ge i oli­ka län­der och vil­ka ut­ma­ning­ar vi står in­för i det kom­plexa sam­spel

som finns mel­lan häl­sa och mil­jö. Me­dan den fy­sis­ka häl­san gyn­nas av för­bätt­rad eko­no­mi gäl­ler det till ex­em­pel in­te all­tid för psy­kisk häl­sa, den som i många eko­no­miskt ut­veck­la­de län­der nu­me­ra svik­tar allt­mer, in­te minst i Sve­ri­ge.

Med vad han ser som skol­lä­ka­re som grund sä­ger han att elev­häl­so­vår­den är otill­räck­lig, den har för få sjuk­skö­ters­kor, spe­ci­allä­ra­re, psy­ko­lo­ger och så vi­da­re.

Ut­an­för fönst­ret skym­tar stran­den ne­dan­för vin­ter­grå ängs­mar­ker. Hu­set lig­ger ba­ra 70 me­ter från strand­kan­ten. Den som be­fin­ner sig i gäst­stu­gor­na som smy­ger upp­åt ber­get bakom oss har yt­ter­li­ga­re någ­ra steg till ba­det – 90 me­ter.

Ha­vet lig­ger ovan­ligt stil­la, li­tet frost­trögt, un­der en grå­blå him­mel. Vi läm­nar lus­se­kat­ter, kaf­fe­kop­par och den knop­pan­de hy­a­cin­ten för att gå ett styc­ke på pa­ret Ber­gqvists van­li­ga mor­gon­run­da, en bit av vand­rings­le­den mel­lan Bre­vik och Eke­näs, för­bi små sand­strän­der där de ba­dar med barn och barn­barn un­der som­rar­na.

Gud­mund Ber­gqvist knäp­per lu­se­kof­tan och be­rät­tar att han in­led­de sin tid som pen­sio­när för när­ma­re 20 år se­dan med att hop­pa in som lä­ka­re på nors­ka sjuk­hus. Han har job­bat från Ham­mer­fest i norr till Kristi­an­sand i syd.

Vin­ter­da­gen är vac­ker men stil­la. In­te ens sjö­få­gel syns till, in­te hel­ler de ha­rar, rä­var och rå­djur han bru­kar se här.

– Kos­ters fy­ra äl­gar har jag där­e­mot in­te sett till, sä­ger han.

Förr lå­na­de fa­mil­jen Ber­gqvist får för att hål­la mar­ker­na här öpp­na.

– Det var trev­ligt, men ock­så bun­det. Men egent­li­gen är det ju triv­sam­ma­re med får än att vi går med röj­så­gen, kon­sta­te­rar han.

Han sä­ger att han brin­ner för Kos­ters fram­tid och kon­sta­te­rar, pre­cis som öns ut­veck­lings­grup­per där han ock­så är med­lem, att det gäl­ler att få unga fa­mil­jer med barn att flyt­ta hit – och att det i sin tur krä­ver att det finns bo­stä­der de har råd att bo i.

– Min per­son­li­ga åsikt är att man bor­de un­der­sö­ka om det skul­le gå att byg­ga på ofri grund, sä­ger Gud­mund Ber­gqvist.

Han är ord­fö­ran­de för den ide­el­la för­e­ning­en Kos­ters Folk­bild­nings­in­sti­tut, ett pro­jekt för att för­läg­ga kur­ser och fö­re­läs­ning­ar till Kos­ter, ut­an­för den van­li­ga hög­sä­song­en.

– Vi har haft en stu­die­cir­kel kring so­lel och hop­pas kun­na kö­ra den även un­der vå­ren och vi pla­ne­rar för två­da­gars­kur­ser med fö­re­läs­ning­ar kring aka­de­mi­ens tre an­to­lo­gi­er, be­rät­tar han.

Stu­die­cirk­lar­na är en del av Strömstads Aka­de­mis pro­jekt för ett fos­si­lo­be­ro­en­de Kos­ter 2030.

– De sto­ra kolvä­te­ut­släp­pen står Kos­ter­bå­tar­na för, men elskat­ten sat­te stopp för pla­ner­na på el­drift, sä­ger han och för­kla­rar att han hop­pas att lo­ka­la po­li­ti­ker ska lyf­ta det­ta pro­blem till riks­ni­vån.

– Kos­ter har sto­ra möj­lig­he­ter att pro­du­ce­ra myc­ket el- och sol­kraft. Det bor­de sät­tas upp an­lägg­ning­ar för so­le­ner­gi på Kos­ter­går­den, Kos­ter­ba­den, Na­tu­rum och Eke­näs.

Och för att mins­ka ut­släp­pen av kolvä­ten från fri­tids­bå­tar­na kun­de man kanske hy­ra ut el­driv­na bå­tar i ham­nar­na. – Det gäl­ler att va­ra ihär­dig. Han hop­pas ock­så på en forsk­nings­in­sti­tu­tion på öar­na för att brett stu­de­ra så­dant som vat­ten, ne­der­börd, trans­por­ter och so­ci­o­lo­gi och tyc­ker att den ti­di­ga­re ut­re­da­ren av Kos­ters vat­ten­till­gång, Christi­an Plei­jel, ha­de en bra idé när han vil­le gö­ra Kos­ter till en mo­dell för god vat­ten­hus­håll­ning.

Sam­hälls­frå­gor är ett av Gud­mund Ber­gqvists sto­ra in­tres­sen och han lä­ser myc­ket. I aka­de­mins skrift­se­rie har han skri­vit en ar­ti­kel som sam­man­fat­tar den ak­tu­el­la de­bat­ten om ho­ten mot de­mo­kra­tin.

Det är ett pro­blem att USA äg­nar mer åt nå­got sorts in­bör­des­krig än att va­ra en le­da­re i värl­den, tyc­ker han, men sä­ger att det in­te är nå­gon till­fäl­lig­het att Do­nald Trump kom­mit till mak­ten; miss­nö­je och för­lo­rad fram­tids­tro ba­nar väg för bå­de an­ti­de­mo­kra­tis­ka ström­ning­ar och out­si­ders in­om po­li­ti­ken.

I sin sam­man­ställ­ning av de­batt­lä­get tar han upp or­sa­ker som bo­stads­brist och för­lo­rad fram­tids­tro hos de unga ge­ne­ra­tio­ner­na, samt oro för att so­ci­a­la me­di­er ef­fek­tivt kan spri­da fals­ka på­stå­en­den och ode­mo­kra­tis­ka åsik­ter, men ock­så kri­tik mot tra­di­tio­nel­la me­di­er för att äg­na sig me­ra åt dra­ma­tik och mot­sätt­ning­ar än åt att för­kla­ra vad som verk­li­gen sker och vil­ka fram­steg som görs.

Han ser ock­så so­ci­a­la me­di­er som en or­sak till att väst­värl­dens ung­do­mar in­te mår bra.

– Det är myc­ket mobb­ning på Fa­ce­book.

På väg till­ba­ka till Ki­le­sands bryg­ga pe­kar han ut hus ef­ter hus som fri­tids­hus. De bo­fas­ta är in­te många i om­rå­det, men ock­så nu sam­las en li­ten klunga för att in­vän­ta bå­ten även om den långa sand­stran­den lig­ger öde, inga vin­ter­vand­ra­re syns till.

Det gör där­e­mot an­nat liv. Gud­mund hö­jer sin vant­kläd­da hand: – Tit­ta! Ett brun­blankt hu­vud syns över vat­ten­y­tan. Sä­len gör små, små svall­vå­gor när den mål­med­ve­tet och lugnt tar sig sö­derut för­bi ber­get.

I väs­ter blan­dar sig en svag ap­ri­ko­sfär­gad strim­ma i det grå­blå. Den kor­ta vin­ter­da­gen går mot sitt slut. Gud­mund åker hem till vär­men, mu­si­ken och böc­ker­na. Om ett par da­gar är Mar­ga­ret­ha till­ba­ka.

Bild: Ma­ri­ta Adams­son

Hu­set på Kyr­kosund är ett av Gud­mund Ber­gqvists två hem. Det and­ra finns i Gö­te­borg.

Må­let är ett fos­si­lo­be­ro­en­de Kos­ter 2030, re­dan nu finns die­sel­for­don i fa­mil­jen.

Den dag­li­ga mor­gon­pro­me­na­den går längs hav och strand.

Badstrand som­mar­tid, ströv­om­rå­de vin­ter­tid.

Vin­tern kan va­ra be­ta­gan­de på Kos­ter, men upp­levs av långt fär­re än som­ma­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.