Strömstads tidning (Late Edition)

Historiens vingslag vid Hornbore

En mäktig försvarskl­ippa, som haft många namn, ligger som ett skyddande värn i söder vid inseglinge­n mot Hamburgsun­d. Hoge slott, Slottet, Tun, Hornborg, Karlsborg eller Hornbore slott, namnet har växlat under åren, ofta beroende på vem som haft makten.

- Jerker Norlander jerker.norlander@stnb.se

Lokal historia: I dag är det en lugn och stillsam plats – men genom historien har mycket blod flutit vid Hornbore slott i Hamburgsun­d.

Samhället Slottet har växt upp nedanför klippan där befästning­en en gång låg som ett försvar av platsen som skulle bli Hamburgsun­d.

Platsen har alltid haft en stor betydelse med en naturhamn i ett skyddat läge mellan höga berg. Här fanns redan under vikingatid­en en tingsplats som var känd för den goda akustiken.

Man tror också att det fanns en befästning på toppen av den branta klippan redan från vikingatid­en.

Utsikten är milsvid och farleden nedanför är inte bredare än att man hade full kontroll över den med pilbågar. pilbågar. Den höga klippan syns på långt håll för sjöfarande.

Nedanför den branta klippan, mellan fastlandet och Hamburgö, ligger det smala sundet Hamburgsun­d som sträcker sig upp till platsen Hamburgsun­d. Namnet tror man kommer av det fornnordis­ka ordet ”hornboran” som kan tolkas som ”smalt sund vid hög kulle”. Hornboresu­nd blev med åren Homburgsun­d och till slut Hamburgsun­d, som namnet ändrades till i slutet på 1890-talet.

Enligt lokalhisto­rikern Stellan Johansson hände något riktigt stort på tingsplats­en år 1217. Då utropades Håkon Håkonsson till kung och blev sedan en av Norges mäktigaste kungar, när han lade under sig Island, Grönland, Skottland, Orkneyöarn­a och Hebriderna.

Borgen som fanns på klippan var förfallen men nu byggdes den upp igen av Håkon Håkonsson. Den fick aldrig någon större betydelse och förföll igen.

Om borgen haft ett ganska lugnt förflutet så blev det desto hetare under 1400-talet.

Den svenske kungen Karl Knutsson Bonde insåg, som många andra före honom, att borgen hade ett mycket bra strategisk­t läge. Han lät därför kusinen Tor Bonde bygga bygga upp borgen igen 1455. För att hedra kungen döptes borgen till Karlsborgs slott.

1456 besegrade Tor Bonde en anfallande norsk styrka, som försökte inta borgen. Samtliga i den norska styrkan dödades.

Bara några månader efter den händelsen kom slutet för Tor Bonde som mördades av sin närmaste man, slottsfogd­en på slottet. Utan en ledare kunde inte folket på slottet försvara sig mot ett nytt dansknorsk­t dansknorsk­t anfall och Karlsborg brändes ner till grunden.

Sedan dröjer det en bit in på

1500-talet innan Karlsborg får betydelse igen. Gustav Vasa har blivit kung i Sverige 1523 och ockuperade Viken, som dåtidens Bohuslän kallades. Kungen tog hjälp av dalsländsk­a bönder, som fick jobba för maten, för att bygga upp borgen. Gustav Vasa litade inte på de bohuslänsk­a bönderna som var fientligt inställda. Dalslännin­garna var duktiga byggare och borgen fick rykte om sig att vara ointaglig.

Gustav Vasa drev ut Kristian II (Tyrann) ur Sverige men 1531 kom den danske kungen igen och anföll Karlsborg, som föll vid första anfallet.

Danskarna fick mycket hjälp av ortsbefolk­ningen som inte tyckte om ockupation­smakten. Bland annat berättas det om en kvinna som visade danskarna Nordmansbe­rget,

som var högre än Karlsborgk­lippan.

Därifrån kunde de skjuta ner mot borgen som förstördes helt. Yttervägga­rna var byggda som en träpalissa­d, indränkta i tjära, så borgen brann som en fackla. Stenen i murarna plockades ner av ortsbefolk­ningen och spreds ut i trakten och användes till andra byggen. Detta var slutet för Karlsborg som inte byggdes upp igen. Storhetsti­den var förbi. Enligt historien ska den siste överlevand­e på borgen, befälhavar­en Klasson Tott, ha virat in sig i en madrass och kastat sig ner för klippan. Efter ett tag drev han iland och

begravdes under ett enkelt stenröse på en plats i Hamburgsun­det som än i dag kallas för Graven.

– Vi ville gräva på platsen, men blev stoppade, säger Stellan Johansson.

I dag är det lätt att inta Hornborgen på branta trappor som leder upp till toppen av slottsklip­pan. Med lite fantasi kan man se de överväxta murarna efter borgen, som grävdes ut i början av det förra seklet. Bland fynden fanns bakstycket av en kanon, kanonkulor, gevärskulo­r, lansspetsa­r, pilspetsar och en stridshamm­are.

På toppen är det lätt att förstå det strategisk­a läget för borgen. Inget fartyg lär kunna passera i skärgården utanför utan att bli upptäckt.

I söder syns Hornö ränna och i norr går farleden mot Hamburgsun­d.

I dag är det lugnt och fridfullt på Hornborgen.

Vi ville gräva på platsen, men blev stoppade

Stellan Jonsson

om Graven i Hamburgsun­det där befälhavar­en Klasson Tott ska ha begravts

 ??  ??
 ?? Bild: Jerker Norlander ??
Bild: Jerker Norlander
 ?? Bild: Jerker Norlander ?? Så här kan det ha sett ut på vikingatid­en när et vikingaske­pp närmade sig slottsklip­pan. Föreningen Hornbore Ting har byggt tre vikingaske­pp som man seglar med.
Bild: Jerker Norlander Så här kan det ha sett ut på vikingatid­en när et vikingaske­pp närmade sig slottsklip­pan. Föreningen Hornbore Ting har byggt tre vikingaske­pp som man seglar med.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden