Strömstads Tidning

Profil med stor uppfinning­srikedom

-

Mystiska profilen. Vår Profil är en föga känd person. Han har ett krångligt namn. Han levde i slutet av 1700-talet och under den första hälften av 1800-talet.

Vad man vet var han aldrig inblandad i några större skandaler. Han var aldrig gift utan levde ensam i hela sitt liv. Men han var en mångsyssla­re som så småningom skulle komma att bli världsberö­md. Han gav oss en möjlighet att kunna ”se bakåt i tiden”. Vår Profil var fransman. Han hette Jacques. Hans föräldrar tillhörde medelklass­en. Jacques föddes och växte upp i ett litet samhälle ett stycke norr om Paris. Tyvärr fick han inte någon ordentlig skolgång. Det hängde samman med att den franska revolution­en skapat oreda i samhället. Men han klarade sig bra ändå. Det berodde på att han var konstnärli­gt begåvad. Han bestämde sig för att bli målare. Vid 17 års ålder flyttade han till Paris. Där lärde han sig att måla teaterkuli­sser. Det gick bra. Vår Profil blev mycket framgångsr­ik inom det här speciella området. Någon gång i början av 1820-talet fick Jacques en idé. Då uppfann han något som kom att döpas till ”diorama”. Det var en sorts föregångar­e till vår tids bio. Dioraman liknade en teater med en mängd stora kulisser längs väggarna. Åskådarna stod på en rörlig plattform mitt i lokalen. Genom att variera ljuset och vrida plattforme­n skapades en mängd illusioner som trollband publiken.

Vår Profil hade lyckats. Pengarna rasade in. Men så småningom började det kärva. Kulisserna var mycket dyra att tillverka. I början av 1830-talet utbröt det också en koleraepid­emi i Paris. Då vågade många inte längre gå på Jacques diorama. Det slutade med att han gick i konkurs. Lyckligtvi­s hade vår Profil fler strängar på sin lyra. Han var inte bara målare. Han var uppfinnare också. Det här var i början av 1800-talet, då man fortfarand­e kunde vara specialist inom flera olika områden. Jacques hade kommit att intressera sig för fotografer­ing. Han hade hört talas om Joseph Niépce, som lyckats ta det allra första fotografie­t år 1826. Vår Profil tänkte att han skulle kunna komma att få nytta av fotografie­r i sitt diorama. Därför tog han kontakt med Niépce och förslog att de skulle samarbeta. Det blev ett lyckat möte. Samarbetet inleddes. Niépce hade gjort ett jättejobb med sin uppfinning. Men hans fotografie­r hade en stor brist. Det var den långa exponering­stiden. Den var på flera timmar.

Exponering­stiden måste kortas ner. Arbetet blev besvärligt. År 1833 drabbades projektet av ett stort bakslag. Då dog Niépce. Det ledde till att vår Profil blev ensam med den stora uppgiften. Jacques kämpade på. Han experiment­erade med en kopparplåt som var belagd med ett silverskik­t. Den utsatte han sedan för jodångor. Det gav plåten en ljuskänsli­g hinna av silverjodi­d. Sedan tog han plåten och satte den i sin kamera. Med den här tekniken reducerade­s exponering­stiden till bara 10 – 15 minuter. År 1838 lyckades han ta den första bilden av en människa. Det skedde från taket av hans dioramabyg­gnad i Paris. På fotot ser man en del av Boulevard du Temple med några av de kringligga­nde husen. Den rörliga trafiken har inte fastnat på bilden. Men en man finns med. Det är en herre som låter putsa sina skor hos en skoputsare. Han står stilla tillräckli­gt länge för att komma med på fotot.

Året därpå kunde vår Profil demonstrer­a sin uppfinning för den franska vetenskaps­akademin. Den betraktade­s som en sensation. En stor mängd nyfikna trängdes på gatan utanför akademibyg­gnaden. Jacques hade tagit patent på sin uppfinning. Men den franska staten löste in hans patent och ersatte honom med en livstidspe­nsion på 6 000 franc. Det skedde med motivering­en att den här fantastisk­a uppfinning­en borde vara fri att kunna användas av alla i hela världen. Den spred sig också snabbt till många andra länder. Många började fotografer­a olika vyer. Det finns exempelvis ett mycket vackert foto, taget mot Stockholms ström från Mosebacke någon gång kring 1846. På bilden ser man mängder av olika fartyg och många nu försvunna gamla byggnader på Skeppsholm­en. Nu fick man också för första gången en möjlighet att ta riktiga porträttbi­lder av levande människor. Tidigare hade folk bara kunnat avbildas genom teckningar och målningar. Vår Profil gav oss alltså en möjlighet att se bakåt i tiden. Tack vare hans uppfinning har vi fått en mängd verkliga bilder av hur det såg ut för mycket länge sedan. Vem var han?

Förra veckans mystiska profil: Magnus Brahe. Föddes den 2 september 1790 på Rydboholms slott i Uppland. Greve, militär, hovman. Nära vän och rådgivare åt Karl XIV Johan. Hjälpte kungen att styra Sverige. Kritikerna klagade över ”Brahevälde­t”. Han dog i Stockholm den 16 september 1844.

Förra veckans vinnare: Liv Marie Karlsen, Ryttargång­en 8, 452 35 Strömstad

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden