Skee vände utvecklingen
SKEE: UTFLYTTNINGEN HAR VÄNT – NU KRÄVS BOSTÄDER
Skee var länge en utflyttningsort. Lionshov kan vara en av anledningarna till att utvecklingen vänt och familjer flyttat in. Stort reportage om Skees utveckling och framtid.
– Utan engagemang från privatpersoner hade vi varken haft ishall, framgångsrikt hockeylag eller ny belyst cykelväg in till Strömstad, bedömer Åsa Torstensson (C) som själv bor här och är kommunalpolitiskt aktiv.
Som före detta infrastrukturminister och numera ordförande för kommunens tekniska nämnd borde hon veta vad hon talar om. Den lilla orten har också representerats av andra betydelsefulla personer som förre landshövdingen Kjell A Mattsson och mångårige kommunalrådet i Strömstad, Torsten Torstensson.
SOM I MÅNGA andra mindre tätorter var utflyttningen ett bekymmer för både infrastruktur och näringsliv.
– Vi hade bank, köttaffär, Konsum, Ica, Färghandel, cykelaffär, frisör och Hanssons kafé med festvåning i Skee förr i tiden, berättar Greta Andersson, 87, som numera bor på det uppskattade äldreboendet Beatebergsgården.
I Skee har hon bott i hela sitt liv och haft ett långt yrkesliv som bonde, tillsammans med sin son. Barnen finns kvar i området med egna familjer. Vi möter Greta i Beatebergsgårdens trädgård, där hon har en särskild plats för att mata fåglarna. Solen skiner, men inte lika starkt som Greta som har svårt att hitta ord på hur bra hon trivs här på hemmet.
– Jag har nog aldrig haft det bättre än nu, säger hon och flera av dem vi träffar som bor i de 56 rummen på äldreboendet verkar trivas med livet.
OCH FLER KAN det bli om några år.
För kommunens prognos för befolkningsutveckling pekar uppåt, mot 5 000 invånare 2034 – att jämföra med 3 500 år 2015.
Strömstadbyggen har redan 101 hyreslägenheter i Skee, samt äldreboendet Beatebergsgården med 56 bostäder.
– Vi öppnade 40 nya lägenheter för inflyttning här 2013, berättar Thomas Karlsson som är upphandlare på Strömstadbyggen och fick beröm av många för att just de 40 nya lägenheterna kunde byggas till ett hyfsat lågt pris; under 24 000 kronor per kvadratmeter boarea.
MEN MER MÅSTE till. Äldre lämnar villor som ännu inte blivit för dyra för barnfamiljer. Förskolan byggs ut till sex avdelningar. Första steget till en två-parallellig skola med fyra klassrum är taget och ska vara klart om ett år. Men utan livsmedelsaffär och annan grundservice behöver samhörigheten med Strömstad stärkas. 29 oktober invigs belysningssatsningen utefter cykel- och gångbanan in till Strömstad. Den används redan mycket av Skeeborna.
– En nödvändig kommunal investering, för att knyta ihop Skees och Strömstads tätorter, menar Åsa Torstensson (C).
OCH DET HADE kunnat gå ännu bättre för Skee. Hade inte kommunen hamnat i långbänk med frågan om handelsparken Bastekärr, kunde handelssituationen kanske ha sett annorlunda ut. Det skulle bli ett köpcenter utmed motorvägen några hundra meter från Skee centrum. Men efter tio år finns ännu bara hektar efter hektar med färdigberedd industri- och handelsmark, öde som ett månlandskap.
KOMMUNEN FÖRBJÖD MATVARUHUS på Bastekärr för att skydda centrumhandeln i Strömstad. Då var (S) och (C) eniga. Istället tilläts livsmedel vid Skee stationsplats. Men där har ingen öppnat affär.
Desto bättre går det för Skees stolthet – hockeylaget. Den 18 oktober hade Lions spelat fem matcher på säsongen och vunnit fem! Nu är målet division två. Och i den viktigaste sporten har idrottsföreningen vunnit guld år efter år – nämligen i kampen att knyta samman människorna i Skee.
Här har folk bott sen 1 000 år före Kristus, men Skee har tappat invånare i modern tid. Fram till nu. För nu vänder vinden och den lilla tätorten har blivit populär hos barnfamiljer.
EN AV ANLEDNINGARNA är Kjell Hilmersson, som betraktas som en institution på två ben här i Skee. De flesta man frågar i byn känner till hans engagemang i hockeyklubben Lions och hans ordförandeskap i samhällsföreningen ”Positiv utveckling i Skee”. När föreningen Lions startades 1958 var han nio år gammal och gick med i klubben direkt.
Och så har det fortsatt, frånsett nio år i slutet av 1960- och början av 1970-talet då han gick i skolan i Uddevalla och bodde i Mölndal.
Sedan två år är han kassör i hockeyklubben.
– När man har suttit i styrelsen för hockeyn i omgångar under 30 år, är det klart att den blir som ett skötebarn, säger Kjell Hilmersson.
”Utan engagemang från privatpersoner hade vi varken haft ishall, framgångsrikt hockeylag eller ny belyst cykelväg in till Strömstad” ÅSA TORSTENSSON (C)
LIONSHOV VAR EN utomhusarena 1958 när hockeylubben Lions HC Strömstad bildades. Senare satte man upp ett tält som skydd mot väder och vind och ännu lite senare byggdes ishallen. Men hockeyklubben har Strömstad till efternamn,
trots att ishallen i dag är Skees stolthet.
– Hallen ägs ju av kommunens bolag Strömstadfastigheter och många som använder hallen och spelar hockey kommer från Strömstad, säger Kjell.
KANSKE HAR KJELL Hilmerssons vurm för föreningslivet i allmänhet och hockeyn i synnerhet att göra med att hans egen karriär som hockeyspelare tog slut tidigt.
– Det var under en gymnastikövning som läraren kastade mig över ryggen. I fallet fick jag obotliga höftskador. Jag gillade hockey och gick i skolan och den där händelsen förändrade så klart mitt liv. Men det var länge sedan och i stället för att vara aktiv på toppnivå fick jag engagera mig i sporten från andra hållet så att säga, berättar Kjell.
Och så blev det – med besked.
MISSIONEN SOM KJELL Hilmersson driver är att så många ungdomar som möjligt ska om de vill tas in i idrottens och/eller föreningslivets umgänge och värme.
– Man behöver inte vara Einstein för att förstå att idrott, kamratskap och en vettig fritid är rena medicinen mot dekadens och mot att hamna på sned, säger han som själv fostrat tre föreningsaktiva barn.