Satsar på hjälp
Om man ser någon falla ihop medvetslös är saken ganska klar. Första hjälpen behövs. Men om någon verkar må psykiskt dåligt?
Strömstad satsar på utbildning i att ge första hjälpen till den som mår psykiskt dåligt och blir en av regionens föregångare.
Många känner sig osäkra. Kan man ens fråga? Ja, det kan man. Jo, det bör man.
Det vet den som gått en kurs i första hjälpen till psykisk hälsa. Men medan hjärt-lungräddningskurser är vanligt förekommande är första hjälpen för det psykiska området betydligt mindre känd.
I STRÖMSTAD BÖRJAR man råda bot på den bristen. Som en av få kommuner i regionen har Strömstad låtit utbilda instruktörer, som i sin tur ska utbilda kommunalt anställda i metoden.
Totalt har kommunen sex instruktörer. Tre av dem berättar här vad de lärt sig och nu själva lär ut. Det är Helen Forsblad, undersköterska vid Uddens korttidsenhet, Marie Persson, psykiatrisjuksköterska i socialtjänstens vuxenvård och Anna-lena Sandstedt, socionom vid barn- och ungdomsteamet.
Första-hjälpen-programmet finns i tre varianter, en handlar om barn och unga mellan 12 och 18 år, en om vuxna mellan 18 och 65 och en om äldre, från 65 år och uppåt.
I EN FÖRSTA omgång har instruktörerna hållit kurs för personal som arbetar med barn och unga, bland annat vid Solbackens hem för ensamkommande flyktingungdomar, en grupp unga i en utsatt och osäker situation med ökad risk för psykisk ohälsa.
– Det var prioriterat att den personalen skulle få gå kursen först, säger de.
I en andra omgång håller de nu kurs med den metod som riktar sig till personer mellan 18 och 65 år. Sedan hoppas de fortsätta i höst med den tredje varianten, som ställer de äldre i fokus.
Inte minst den gruppen är viktig. Materialet om de äldre är framtaget i Sverige, berättar de, medan de bägge andra varianterna kommer från Australien.
Man ser behovet av att hjälpa äldre till bättre psykisk hälsa i Sverige, säger de, och har stöd i undersökningar som visar att antalet fullbordade självmord ökar bland män i åldrarna 80-85 år i vårt land.
DET KURSDELTAGARNA LÄR sig är hur man ser att någon tycks må psykiskt dåligt och hur man bemöter den personen.
– Vi ger en nyckel till hur man kan vara ett stöd, säger Helen Forsblad.
Det handlar om att kunna ta kontakt, våga fråga och att välja rätt ögonblick för frågan, när man har tid att lyssna och ta emot svaret. Man ska också ha kunskap om vilken hjälp som finns att få, så att man har möjlighet att lotsa den man talar med vidare. Det är inte den som ger första hjälpen som ska lösa alla problem, poängterar de.
– Vi slussar vidare och finns vid sidan av. Det är en trygghet att veta att man inte behöver känna att man själv ska göra allt, säger Anna-lena Sandstedt.
– Och vi ställer inte diagnoser, även om kursen går igenom vad som kan känneteckna olika tillstånd.
I KURSEN SOM handlar om barn och unga går man till exempel också igenom tonårsutvecklingen, så att kursdeltagarna får bättre möjlighet att skilja det som kan betecknas som normal tonårsutveckling från sådant som kan varsla om psykisk ohälsa. De lär sig bland annat känna igen tecken på ätstörningar och självskadebeteende, vilket de sedan visar sig komma in på även i grupperna med inriktning mot vuxna.
De kurser de håller nu riktar sig till kommunanställda som arbetar med människor, men metoden passar för alla, konstaterar de.
Som instruktörer har de också rätt att håla utbildning för vem som helst.
– Det här kan hjälpa till att bryta tabun kring psykisk ohälsa, säger de, men noterar också att de redan är på väg att brytas ner.