”Det här är så oerhört viktigt”
– Ett mål i självmordspreventionsutredningen var att ge den här kunskapen till alla som har med människor att göra i sitt arbete, säger professor Britta Alin Åkerman.
Hon är verksam vid Karolinska Institutets avdelning NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa), som sprider metoden för att lära ut första hjälpen vid psykisk ohälsa i Sverige.
– Vi blir glada för all information vi får om att någon satsar på det här, säger hon.
HON BERÄTTAR ATT NASP har varit i kontakt med socialminister Annika Strandhäll om det ambitiösa målet att nå ut brett, eftersom de medel som fanns i budget under Fredrik Reinfeldts regering inte blivit något av, och säger att Annika Strandhäll väckt hopp genom att visa förståelse för behovet.
– Det är så oerhört viktigt. Jag hoppas hon kan göra något.
Att metoden fungerar är dokumenterat.
– Vi kan inte gå ut och påstå att vi får ner antalet självmord, men vi vet att myter och negativa attityder till psykisk ohälsa minskar. De råd personer som gått den här utbildningen ger är desamma som de som kommer från experter med många års utbildning, säger hon.
I tre studier på olika håll i landet – bland annat i Västra Götaland – har oberoende organisationer fått utvärdera resultatet, sedan NASP utbildat instruktörer som i sin tur utbildat andra.
– I alla tre fallen försvann fördomar, kunskapen blev större och inte minst ökade beredvilligheten att hjälpa den som visar tecken på psykisk ohälsa, säger Britta Alinåkerman.
– Vi får återkoppling från instruktörer i hela landet och de säger att många av deras deltagare upplever det som en trygghet att ha kunskaperna från den här kursen.
DET FINNS JU många fördomar kring psykisk ohälsa, konstaterar hon, som föreställningen att man inte ska fråga någon som mår psykiskt dåligt om hen har tankar på att ta sitt liv.
– Men det ska man! Bara att man ställer frågan och sedan lyssnar på svaret med respekt för personens känslor är bra, säger hon.
Däremot ska de som utbildats i att ge första hjälpen inte inleda någon sorts behandling. De ska istället slussa vidare till rätt hjälp.
Metoden kommer från Australien med två varianter, en för unga och en för vuxna. I Sverige har sedan NASP utvecklat en tredje variant, som handlar om personer 65+.
– Själva kärnan i programmet är densamma för alla åldersgrupper. Det handlar om att ta kontakt på rätt sätt, lyssna på rätt sätt och om att ge information och erbjuda stöd och hjälp på rätt sätt, förklarar Britta Alin-åkerman.
DET SOM SEDAN skiljer är kunskaper som är specifika för åldrarna, som insikter i pubertetsutveckling och hjärnans utveckling för dem som arbetar med ungdomar eller vad det innebär att åldras, när bland annat olika funktioner sviktar, och vad som händer med hjärnan då för dem som möter gamla människor.
– Depressioner ser till exempel olika ut för unga och gamla, säger Britta Alin-åkerman.
Det är också lätt att blanda ihop symptom på demenssjukdom med depression, påminner hon.