Guidad vandring i isens spår
STRÖMSTAD: FRÅN GRYTA TILL KYRKA – SMÄLTVATTNETS VERK
Den drygt sex meter djupa grytan, utgrävd av konsul Sylvander i 1900-talets början, är ett mäktigt exempel på kraften i älvarna under den smältande inlandsisen.
– Sten och sand som virvlade runt i smältvattnet gröpte ur bergen så att det bland annat bildades jättegrytor, berättar Margareta Nordström.
Hon talar om den senaste istiden, vars istäcke smälte för runt 10 000 år sedan. Det mesta av Strömstad låg när isen var borta under vatten, men när trycket från ismassan lättade började landet höja sig.
Vandringsgruppen tar sig via linfärjan över till Kebalsidan, där de börjar gå på Kuststigen i rikting mot Seläter.
Margareta Nordström stannar till uppe på berget, för den mäktiga utsiktens skull, men också för att peka på hur fördjupningar löper som rännor genom berget, ristade av sten och grus i isblocken som glidit fram över hällarna.
Vårt mål är Monelidskyrkan, en djup välvning i berget strax innan Kuststigen går ner mot Monelid.
Bergssidorna böljar uppåt i mjuka former med himlen framskymtande ovanför oss. En plats som lockat till myter, berättelser och bröllop. Den bildades när isälven övergick i ett vattenfall, vars luftbubblor slog upp hålrum i bergen som kunde gröpas ur vidare.
Men vad är det för berg? En snabb-snabb exposé sedan jorden bildades för cirka 4 600 miljoner år sedan säger att gnejsen är 1 600 miljoner år. För 1 000 miljoner år sedan krockade Skandinavien med Nordamerika och 8 000 meter höga berg bildades.
NÄR DE GLED isär kom smältor upp ur jordens inre, stelnade och blev den granit som är så typisk för Bohuslän, med olika nyanser beroende på inblandning av fältspat, som ger rött, eller kvarts och glimmer, som ger Norra Bohusläns gråare nyans.
De höga bergen vittrade och för 600 miljoner var Skandinavien ett platt landskap, täckt av grus. Så kom för cirka 400 miljoner år sedan en ny krock med Nordamerika och nya berg av Himalayadimensioner. Det är dem vi har rester av i våra skandinaviska fjälltoppar på runt 2 000 meter.
– Norge höll på att glida iväg, men istället bildades en djup spricka från Väderöarna som fortsätter upp i Gudbrandsdalen, säger Margareta Nordström.
Sommaren har gjort sitt intåg, men det är dags att tänka istid. Ekoparkens Margareta Nordström guidar genom Strömstads geologiska historia och börjar vid jättegrytan på Surbrunn.
HON BÄR STENAR i ryggsäcken, tungt men med fascinerande kunskap, som den om bergens mörka gångar, där het magma trängt upp ur jordens inre och stelnat, som Ursholmens diabas och Saltös ”Hin Håles Harvedrag”, inte diabas utan rombporfyr.