Ett gott exempel för Rogestam
Strömstad är ett bra exempel på en liten kommun som gjort ett jättejobb med flyktingmottagande och lyckats bra. Det tycker centerpartisten Christina Rogestam, som i torsdags besökte integrationscentret och Crusellskas boende för att få veta mera om hur kommunen arbetar.
Integrationscentrets ledare Päivi Leandersson visar runt och berättar. Några förhållanden visar sig återkomma som förklaring till att etableringen i Strömstad inte verkar skapa stora motsättningar i samhället och ofta leder till att målet uppnås: eget arbete tre år efter ankomsten.
– Förra året var vi näst bäst i Sverige på att få nyanlända i jobb, säger Päivi Leandersson.
GÅNG PÅ GÅNG återkommer hon till flyktingguidernas oersättliga insatser: De är stödjare som behärskar svenska språket och förstår svenska sociala koder, men också kan ursprungsländernas språk och koder. Det är den kunskap som gör att de kan översätta mer än bara orden och rensa undan risker för missförstånd.
Närheten mellan kommunens och myndigheternas företrädare är också en god förutsättning. För det mesta känner de varandra och kan vid behov ta snabba kontakter och beslut.
Att Strömstad inte har någon bostadssegregation är en annan god förutsättning.
– Vi har inte fattiga slumområden där vi placerar de nya. De bor bland svenskar, säger Päivi Leandersson.
DET ÄR SMÅSTADENS fördelar. Till nackdelarna hör avstånden. Det har visat sig svårt att genomföra kurser med samhällsinformation om man ska använda föreläsningar som kan hållas i Uddevalla, åtta mil bort.
– Vi har skapat ett eget program istället, förklarar Päivi Leandersson.
Det ger utrymme för ytterligare en av framgångsstrategierna: individualiseringen. Här fångas tillfället i flykten, undervisningen formas efter dagens och elevens behov. Whiteboarden bär syn för sägen: Vid en skiss av hur man kan påverka sitt liv på olika nivåer står plötsligt en anteckning: ”kantarell - äta, flugsvamp - giftig”. Det var på förekommen anledning: någon hade plockat svamp.
De svåraste att få ut i jobb är de som inte kan läsa och skriva på sitt eget språk, oftast kvinnor.
BESÖKARNA OCH PÄIVI Leandersson är eniga om att kvinnorna behöver extra hjälp att få den kunskap om samhället som krävs för att de ska kunna ta steget ut till exempelvis en praktikplats och på integrationscenter finns speciella aktiviteter för de här kvinnorna.
De syr eller arbetar på annat sätt medan de umgås och etablerar sociala nätverk. På svenska; grupperna sätts ihop så att det blir enda gemensamma språk.
– De har stor energi och mycket att ge. Men de behöver kunskap, säger Päivi Leandersson, som har kontakter med näringslivet med målet att skräddarsy kurser för att ge kvinnorna tillräckliga språk- och förkunskaper för att de ska kunna få jobb som till exempel städare.
Migrationen blir ett ämne i valrörelsen, tror Christina Rogestam, tvåa på Centerns Fyrbodalslista och tidigare generaldirektör för Invandrarverket under den tid Sverige upplevde en flyktingvåg från krigets Jugoslavien.
– När Socialdemokraterna och Moderaterna följer Sverigedemokraterna och vill lägga sig på EU:S lägstanivå är det inte rimligt, säger hon.
VI HAR LÄRT oss av flyktingvågen 2015 att vi måste ha gemensamma regler med EU, men där finns ett stor spann. Vi behöver inte ligga i den undre delen av EU:S fält, anser Christina Rogestam.
– Att sätta ett tak är omöjligt om vi ska skydda asylrätten. Då kan man inte säga till asylsökande att det blivit fullt och att de får komma tillbaka nästa år.