Arbetsmarknaden borde lära av fotbollen
Varför är inte Emil Forsberg tillsvidareanställd? Sveriges största stjärna i fotbolls-vm, som inleds i Ryssland på torsdag, borde väl förtjäna lite anställningstrygghet?
ARBETSMARKNAD. Jämfört med den vanliga arbetsmarknaden är fotbollsvärlden på många sätt tuff. Alla anställningar är tidsbestämda, och när som helst kan du skeppas i väg till ett annat företag i utbyte mot pengar, eller mot en annan anställd.
Å andra sidan finns många fördelar för den som är beredd på den hårda konkurrensen. Spelare som presterar bra kan låta klubbarna bjuda över varandra inför en ny kontraktsperiod, istället för att få höra att årets löneutrymme är begränsat. “Sign on-bonusar”, extra klumpsummor för att skriva på, är vanliga.
Sveriges arbetsmarknad är i stor utsträckning utformad för att ge trygghet åt den anställde. Tillsvidareanställningar är med god marginal den vanligaste anställningsformen. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska skydda mot godtyckliga uppsägningar och skapar en turordning om “sist in, först ut” vid personalneddragningar. Ingångslönerna är höga.
Den vanliga kritiken mot detta är att såväl ingångslönerna som anställningsformerna och anställningsskyddet skapar höga trösklar, som gör det svårare för utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Det är helt sant.
Sveriges arbetsmarknad är i stor utsträckning utformad för att ge trygghet åt den anställde.
Men tankeexperimentet att jämföra villkoren med fotbollsvärldens visar hur regelverket och kulturen på den svenska arbetsmarknaden begränsar även de högproduktiva sektorerna.
Välbetalda men tidsbestämda kontrakt, som tydligt utvärderas och måste förlängas av båda parter, skulle både uppmuntra rörlighet och ge många som stannar på ett jobb av bekvämlighet en möjlighet att bryta upp. Det skulle också öka löneskillnaderna, något som det talas illa om på vänsterkanten, men som faktiskt vore nyttigt för den sammanpressade svenska lönestrukturen.
Många arbetsgivare skriker efter högspecialiserad arbetskraft. Ändå verkar sign on-bonusar knappt existera utanför de allsvenska fotbollsklubbarna. I USA betalar teknikjättar som Facebook och Amazon rekryteringsbonusar på upp till 400 000 kr. I Sverige varnar motsvarigheterna, exempelvis musikjätten Spotify och dataspelsproducenten Paradox, för att regeringen bara gör det svårare för arbetskraftsinvandare. Spotify hade i början av förra året 15 nyckelmedarbetare som riskerade utvisning på grund av det hårda regelverket (Di digital 19/2 -17).
Svenska arbetstagare får också leva med att både eventuella sign on-bonusar och den högre lönen beskattas med kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt, för en total marginalskatt på över 60 procent.
Det finns nog andra förklaringar till varför Emil Forsberg spelar i Tyskland, och varför han bara har en så kallad visstidsanställning.
Men det visar hur vår arbetsmarknad på ytterligare ett sätt är dåligt anpassad efter den mest kvalificerade arbetskraften. Både svenska politiker och företag har mycket att lära av fotbollen.