Vackra foton dystra fakta
STRÖMSTAD: FOTOPROJEKTET AVSLÖJADE MILJÖFÖRSTÖRDA VATTENDRAG
Från Ätran i söder (Skaraborg) till Enningsdalsälven i norr (Bullaren), har Thomas Örn Karlsson och Fredrik Blomqwist fotograferat totalt 15 olika vattendrag i Västra Götalands län. Samtliga vattendrag har visat sig må jättedåligt, framför allt genom för höga halter av antropogent fosfor, det vill säga fosforutsläpp orsakat av människan. Reduktionsbehovet för fosfor skattas till 9 500 kilo per år för att uppnå en god status i områdets vattenförekoster.
I NORRA BOHUSLÄN är det Örekilsälven och Enningsdalsälven som är aktuella i projektet. I Örekilsälven släpps det ut 900 kilo fosfor varje år. Halterna ökar hela tiden och sprider sig upp till Norge. Största orsaken är övergödning från lantbruken.
Problemen skulle kunna lösas med exempelvis kantzoner eller genom att odla vall. Thomas Örn Karlsson berättar att 19 platser skulle behöva åtgärdas längs älven och att priset ligger på cirka 28 miljoner kronor. Frågan är bara vem som ska betala.
– Det förstår man ju att kommunen inte kan stå för det här och jordbrukarna kan inte heller ta den här kostnaden, säger han.
RAPPORTER FÖR ENNINGDALSÄLVEN i Bullaren visar att den innehåller 138 ton kväve och 76 procent av * Störst andel fosfor kommer från jordbruk och massaindustri.
* Utsläppen leder till övergödning genom tillväxt av exempelvis växtplankton. Mängden organiskt material ökar, vilket utlöser en rad fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar.
* Utsläppen i Enningdalsälven: 75 procent är antoprogent fosfor från jordbruket, 18 procent från hyggen, 7 procent från enskilda avlopp.
* Utsläppen i Strömsån: till 100 procent fosfor.
* Utsläppen i Örekilsälven: 89 procent är fosfor, 7 procent från enskilda avlopp, 3 procent från reningsverk, 1 procent från industri utsläppen är antoprogent fosfor. Karlsson förklarar att utsläppen till största del beror på gallringen av skogen som gör att det blir för lite träd intill älven som kan suga upp näringsinnehållet.
Idefjorden, som för cirka 30 år sedan räddades från att dö på grund av miljöpåverkan från massaindustrin, hotas nu istället av det sura vattnet som rinner ut från Enningdalsälven.
– Norge har fått striktare miljöpolitik och bönderna får bättre resurser för miljöjobb. Här har det svängt, berättar Karlsson.
MEN I SVERIGE tas inte problemen på allvar, ändå är det stora satsningar på att göra haven rena.
– Men man måste gå till källan först. Alla de här vattendragen rinner ut i havet, säger Karlsson och berättar att det är lite forskning på området, vilket också gör det svårt att få igång processerna.
Projektet har inneburit många timmars ideellt arbete.
– Vi har googlat, ringt kommunerna och haft kontakt med länsstyrelsen, Hav- och vattenmyndigheten, jordbruksenheten och Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU), berättar Fredrik Blomqwist.
ÄVEN OM DET är dystra fakta som läggs fram, menar båda två att det är ännu mer dystert att man inte får någon respons på problemet.
– Man blir bedrövad över att man väljer att strunta i det, säger Karlsson.
Han berättar att flera av de ansvariga kommunerna inte velat prata alls.
– Jag tror det är ett känsligt ämne. Jag har haft bra kontakt med forskningsenheten på SLU och där säger de samma sak. De når inte ut, säger Karlsson.
Fotograferna Thomas Örn Karlsson och Fredrik Blomqwist höll under lördagen föreläsning på Skagerack om hur hårt våra vattendrag är drabbade av miljöförstöring.
DERAS INTRYCK ÄR att jordbrukarna förmodligen inte ens känner till att man kan söka Eu-stöd för att göra åtgärder. Därför menar Karlsson att det borde göras statliga insatser, som ger kommunerna möjlighet att anställa någon som är insatt i problematiken.
– Miljöinspektörerna på kommunen verkar inte förstå problemen. De är inte insatta, säger Karlsson.
Till vintern släpper Thomas Örn Karlsson och Fredrik Blomqwist en bok där de samlar bilderna och all information. Deras fotoutställning visas på Skagerack under juli månad.