”Det finns en charm i att vi är små”

Bryggarparet Anna och Niklas blev en av årets snackisar på Öl- och whiskymässan med sin suröl, i konkurrens med såväl öljättar som etablerade mikrobryggerier. Då hade deras bryggeri Fermenterarna bara varit i igång i två månader. Möt dem i veckans näringslivsprofil.

Vad är grejen med suröl?

Niclas: Första gången jag drack suröl var för tre år sedan ungefär. Jag beställde en Dugges Tropic Thunder på krogen, egentligen av misstag. Jag visste inte ens vad suröl var, men fastnade direkt och ville testa att göra det själv. Den första omgången gjorde jag i en femliterskastrull på spisen. Tidigare hade jag inte varit särskilt ölintresserad. Anna har däremot alltid bakat surdegsbröd och gjort mycket mat själv från grunden.

Anna: Jag har alltid tyckt att fermentering är himla skoj. Man jobbar med mikroorganismer, det bubblar, jäser och händer grejer hela tiden. Jag har gjort egen tempeh, surkål, surdeg och andra fermenterade drycker. Surölen faller in i samma kategori. Man fermenterar den i och med att man jäser den, som med all öl, men man mjölksyrar den också naturligt för att få fram den sura smaken.

Bestämde ni er direkt för att börja brygga i större skala?

N: I början testade jag bara olika smaker hemma. Jag ville prova allt.

A: Då bodde vi en liten lägenhet i Karlstad. Varje natt fick vi somna till de här kärlen som stod och bubblade. Det gick inte, jag höll på att bli vansinnig. Så vi hittade en större lägenhet, med ett litet rum som han kunde brygga i. När vi växte ur den också insåg vi att det nog behövdes en egen lokal till det här. Förra våren köpte vi en massa utrustning från ett annat bryggeri i trakten, på ren impuls. Sedan sade vi upp lägenheten i Karlstad, utan att riktigt veta vart vi skulle bo.

N: Vi fick en lägenhet och den här lokalen i Strömstad på samma dag, i augusti förra året. Anna hade tagit över driften av restaurangen på Kosters Trädgårdar, och vi kände väl att det var nu eller aldrig. Så vi fyllde en lastbil och flyttade ner.

Att köpa utrustning till ett helt bryggeri, om än litet, är väl ändå en ganska stor investering?

A: Vi satsade våra besparingar, ungefär 200 000 kronor, och behövde inte ta några lån. Det var en trygghet. Dessutom visste vi att vi skulle kunna sälja öl till restaurangen på Koster, så en första kund hade vi redan.

N: Vi skulle väl kunna avlöna en halvtidstjänst i nuläget, men försöker att inte ta ut någon inkomst från bryggeriet än. Anna har restaurangen, och jag har haft andra jobb vid sidan av.

Ni blev en snackis på vårens Öl- och whiskymässa. Hur gick det till?

A: De fick nys om oss på något sätt och bjöd in oss. Vi hade precis köpt biljetter till en vårsemester i Prag, men bestämde oss för att det ändå skulle vara värt att åka till mässan. Vi visste ju inte vad andra tyckte om vår öl. Även om vi hade sålt till några krogar var det inte direkt så att folk ringde upp och sa vad de tyckte. På mässan fick vi direktkontakt med kunder, det var otroligt kul.

N: Vi stod på småbryggartorget, som ligger i en mindre lokal bredvid den stora mässhallen, men snacket om oss spred sig ganska snabbt. Det kom förbi både krögare, vanliga besökare och andra bryggare som verkade gilla vad vi gjorde. Vi var inte riktigt beredda på det. Vi hade sålt vår första öl två månader tidigare och hade ju bara bryggt hemma innan dess. Redan Ålder: Bor: Bakgrund: kock. Gör: Medgrundare av bryggeriet Fermenterarna, driver restaurangen på Kosters trädgårdar. Ålder: 27 år.

Bor: Strömstad.

Bakgrund: Lagerarbetare och hemmabryggare.

Gör: Medgrundare av Fermenterarna, deltidsanställd på Grebbestad bryggeri. på söndagen ringde flera krögare och ville beställa.

Vad brukar folk fråga om suröl?

A: ”Vad är det för något?” Vi brukar förklara det som en syrlig drink eller ett syrligt, mousserande vin, fast det bryggs som en öl.

N: Den största skillnaden är egentligen att man kryddar med frukt eller bär, istället för med humle. Det är humlesmaken folk förknippar med öl.

A: Jag vill också gärna förklara hur hela mjölksyrningen går till, men jag vet inte om folk faktiskt förstår eller ens är intresserade av den biten.

Hur mycket kan ni brygga i den här lokalen?

N: En bryggning tar ungefär tre veckor. Från våra sju kärl kan vi få ut ungefär 150 liter. Det ska också matchas med leveranser av bär, som vi helst vill kunna slänga i direkt. Vi har inte plats nog till att ha dem på lager. Det gör att vi inte kan vara så effektiva som vi kanske hade velat. Alla krogar får kanske inte heller lika stora volymer som de hade velat.

A: Men det finns en charm i att vi är små, tycker jag. Just nu levererar vi till några krogar i Göteborg, ett par här i Strömstad och till restaurangen på Koster. Vissa krogar har vi fått säga nej till för att de ligger för långt bort, vi måste ju leverera allt själva.

Skulle ni vilja komma in på Systembolaget?

N: Det är absolut målet, men det är inte riktigt värt det när vi är så här små. Hade vi bara kommit upp i dubbla volymen hade vi också kunnat få ett rimligare pris till slutkunderna.

A: Vi tappar dessutom upp all öl för hand och sätter etiketter på varje flaska. Till nästa lokal får vi nog investera i en flasklina.