Nu-sjukvården planerar neddragningar
Nu-sjukvården måste bantas med 310 heltidstjänster till nästa år. – Vi måste hitta nya former för vården, säger sjukvårdsdirektör Björn Järbur.
I pengar handlar den totala besparingen 220 miljoner kronor mot vad Nu-sjukvården kostar 2018.
– Jämfört med antalet medarbetare vi var i april 2018, måste vi minska med 310 för att skapa förutsättningar för en ekonomi i balans, säger Björn Järbur.
– I april hade vi 100 nettoårsarbetare mer än vad vi har budget för.
Diskussionen om förändringar har pågått en och en halv månad.
– Ett problem är om vi skulle göra vad vi alltid gjort och försöker springa fortare och fortare.
Han menar att antalet sjuksköterskor och undersköterskor i organisationen framöver inte kan vara som i dag. Det beror inte bara på ekonomiska orsaker utan att det saknas folk att anställa.
– Vi kommer att leverera den vården våra medborgare behöver men vi måste hitta nya former. Systemet måste utvecklas då det även finns nya och andra förutsättningar.
OMRÄKNAT TILL ANTALET heltider motsvarar dagens 5 600 anställda inom Nusjukvården 4 610 nettoårsarbetare. Detta ska nu minska till 4 300.
– Uppsägningar av personal tror jag inte det blir, utan det sker genom pensionsavgångar, vakanser som inte tillsätts och så vidare, säger Björn Järbur.
För att lyckas genomföra förändringarna gäller det att hela organisationen är delaktig.
– En och annan gammal helig ko måste slaktas. Har du något sådant exempel?
– Ett exempel är att läkarna har egna läkarchefer och olika grupper har olika arbetstider. En timme skiljer mellan när sjuksköterskor och läkare börjar. Det finns stor nytta i att starta dagen tillsammans, säger Björn Järbur.
Han tillträdde sin tjänst i juni och arbetet med att se över verksamheten har i princip pågått sedan dess.
– Vi försöker tänka kortsiktigt och långsiktigt samtidigt med en medveten strategi.
DEN ABSOLUT STÖRSTA orsaken till förändringen är enligt Järbur att skapa ett ökat värde för patienter, sedan kommer en attraktiv arbetsmiljö.
– Som nummer tre är att vårdplatserna är öppna. Det har varit lite svajigt och ur ett resursperspektiv är det dåligt. Först på fjärde plats kommer en ekonomi i balans.
Utan en ekonomi i balans blir det för mycket fokus på pengar i stället för att utveckla verksamheterna.
– Självklart är det så att det skapas en oro bland personalen och det måste man ha respekt för men det behövs ett bättre samarbete mellan olika professioner. Tidigare har vi arbetat för mycket i stuprör.
VÅRDFÖRBUNDET SER FLERA risker med kommande besparing och menar att den enda tolkningen är att sjukhusen är underfinansierade.
– Den enda tolkningen vi kan göra av det här är att sjukhusen är underfinansierade. Arbetsmiljön blir försämrad och fler i personalen väljer att lämna, säger Vårdförbundets avdelningsordförande i Västra Götaland, Anne Karin Höglund.
– Jag tror att flera som tidigare bitit i hop och tänkt att man bara ska klara sommaren, för dem är måttet nog rågat. Signalen som sänds ut är att man inte satsar på personalen, säger hon.
FÖRSLAG FÖR HUR man ska spara in pengar är enligt sjukhusdirektören i Nusjukvården att exempelvis inte tillsätta vakanser eller pensioner.
Enligt Christian Sandberg, lokal representant för Vårdförbundet i Nu-sjukvården, så är situationen inte helt så enkel och säger att man måste se till verksamhetens behov.
– Har man en organisation på 20 personer och tre eller fyra av dem ska gå i pension, är det rimligt att inte ersätta dem? Nej, det är det inte. Verksamhetscheferna måste därför se över så att det blir jämt fördelat i förhållande till arbetsmiljön.