Viktigt med reservvattentäkt
Vid länsstyrelsen i Västra Götaland ser man en stor variation i hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Strömstads kommun får en rekommendation – etablera en reservvattentäkt.
Praktiska åtgärder för klimatanpassning ligger hos kommunerna. På länsstyrelsen har man till uppgift att ordna fram riktlinjer och rekommendationer, kunskapsunderlag till kommunerna samt kompetensutveckling för kommunernas medarbetare.
ANNA GEORGIEVA LAGELL, klimatanpassningssamordnare på länsstyrelsen, säger att kommunerna i Västra Götaland kommit väldigt olika långt i sitt arbete med klimatanpassning.
– Generellt kan man säga att kommuner som redan haft mycket problem med exempelvis översvämningar jobbar mer aktivt med det. I Västra Götaland gäller det framför allt Göteborg och Uddevalla, säger hon. Vad borde kommuner som Strömstad och Tanum, som är utpräglade kustkommuner, tänka på?
– Dels handlar det om havsnivåhöjningen på lång sikt. Där handlar det om att anpassa både befintlig och planerad bebyggelse till den risken. Dels är dricksvattenförsörjning en viktig fråga. Att ha en reservvattentäkt är bra, det gäller att ha en generell robusthet i vattenförsörjningen.
Strömstad har ingen reservvattentäkt.
– Då bör man fundera på det.
Hur kan havsnivåhöjningen se ut de närmsta decennierna längs Bohuskusten?
– Globalt räknar man med att havet kommer att höjas med en meter fram till år 2100. Men det blir en mindre höjning här de närmaste decennierna på grund av landhöjningen, säger Anna Georgieva Lagell.
– Det är viktigt att man integrerar klimatanpassningen i det ordinarie arbetet i kommunerna, så att det finns med i all planering och inte blir en satellit vid sidan av ordinarie verksamhet, tillägger hon.
LARS WESTHOLM, HANDLÄGGARE för klimatanpassning vid länsstyrelsen, beskriver hur plan- och bygglagen har fått en ändring med anledning av klimathotet.
– Nu ingår det en skrivelse i planoch bygglagen om att alla kommuner ska göra en riskanalys över hur översvämningar, jordskred och erosion kan drabba bebyggelsen i kommunerna, och så ska man arbeta in det i sina översiktsplaner. Bland annat behöver man bedöma hur viktiga funktioner som skolor, kommunhus och elförsörjning kan utsättas för exempelvis översvämningar, och göra en risk- och konsekvensanalys av det.
”Globalt räknar man med att havet kommer att höjas med en meter fram till år 2100. Men det blir en mindre höjning här de närmaste decennierna på grund av landhöjningen.”
ANNA GEORGIEVA LAGELL
NÄSTA ÅR KOMMER länsstyrelsen att ha några aktiviteter där man informerar kommunerna om hur de ska förhålla sig till de här nya reglerna i PBL.
– När väl havsnivåhöjningarna börjar märkas har kommunerna längs kusten förhoppningsvis rustat sig väl för att hantera dem, säger Lars Westholm.