På ledarskap
* För två år sedan, den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris ikraft. Avtalet förhandlades fram under perioden 2011–2015 och beslutades i Paris i december 2015. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter. * Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, som är ett internationellt avtal under FN. Av de 197 länderna som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. Hittills (april 2017) har 141 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det. * Några av de viktigaste punkterna i avtalet är: Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader. Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år. Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.
– Som Parisavtalet är uppbyggt har alla lämnat sina nationella åtaganden och beskrivit dem som de vill. Det finns inget gemensamt basår eller hur man ska jämföra olika åtgärder. Vi vill att det ska vara så enhetligt som möjligt. Men jag kan redan nu säga att det inte blir så. De fattiga länderna behöver ha längre tid på sig. Men risken är att de stora tillväxtekonomierna Kina och Indien inte heller rapporterar. Då har vi väldigt stora osäkerheter.
Ambitionsnivån måste också höjas.
– Det som världen har lämnat in kan leda till tre graders uppvärmning, eller kanske till och med fyra grader. Jag hoppas verkligen att mötet leder till att vi ger en tydlig signal om att vi måste höja ambitionerna.
Gapet mellan klimatmål och dagens verklighet är stort, med ökade globala utsläpp av koldioxid i atmosfären.
– Ju längre vi väntar, desto större blir riskerna. För varje år blir det svårare att dra i handbromsen. Vi måste vidta allt mer drastiska åtgärder.
Det viktigaste hon har bidragit till nationellt är det klimatpolitiska ramverket. Det innebär bland annat att utsläppen av koldioxid i Sverige år 2045 ska ha minskat med 85 procent jämfört med 1990.
– Alla partier utom Sverigedemokraterna är med. Det ger ett exempel till världen på att det faktiskt finns ett land som går före. Varje kommande regering ska redovisa hur det går och vidta åtgärder så vi uppnår målet.
ISABELLA LÖVINS VISION är en omställning av hela samhället till hållbarhet.
– Vi sluter kretsloppen och har en biobaserad ekonomi. Vi kommer att behöva göra mycket för att komma dit. Vi måste ge alternativ till flyget, bygga höghastighetståg, ha en grön skatteväxling och sätta ett högt pris på det som släpps ut och sänka priset på arbete och tjänster som inte förstör miljön. Vi behöver se över konsumtionen. Det är svårare för här måste alla vara med. Alla måste förstå att alla måste vara med i omställningen och att alla har en uppgift.
Allt för länge har man från politikens sida sagt att det är ett personligt val, om du vill ha ett miljösamvete kan du få betala för det, och göra dina val i affären. Men det räcker inte hela vägen, enligt Lövin:
– Vi måste ställa hårdare krav på tillverkare och industrin och även hjälpa jordbruket med en omställning. Men vi måste också möjliggöra för människor att göra klimatsmarta val utan att det ska vara extremt dyrt och jobbigt, att man ska behöva leva som en undantagsmänniska. De som inte bryr sig om miljön ska vara undantagen.