”Det var dödsstraff på att vara en som jag”
STRÖMSTAD: BENNIE ÅKERFELDT PÅ STRÖMSTADS GYMNASIUM
Han gör det nämligen på resanderomani och öppnar därmed en direkt sinnlig ingång i sitt ämne. Vi hör något av resanderomernas kultur och språkmelodi.
Inledningsfrasen betyder: ”God morgon allesammans! Jag heter Bennie Åkerfeldt och jag är en äkta resanderomsk gammal gubbe.”
Nu ska det handla om romernas historia, om de olika romska gruppernas liv i landet Sverige. Bennie Åkerfeldt från Kinna i Västergötland tillhör den romska grupp som funnits här längst: De första anteckningarna om dem gjordes i Stockholm på 1500-talet. Resanderomerna uppfyller kriterierna för en nationell minoritet, det vill säga förutom att ha varit länge i landet har de också ett levande språk och en levande kultur.
I den svenska läroplanen står det att alla elever ska få kännedom om de nationella minoriteternas historia, religion, kultur och språk. Men det är upp till varje skola att göra verklighet av detta och det tycks gå litet si och så. Det är därför ”den gamle romske gubben” Bennie oförtrutet reser omkring och berättar.
En mörk historia om människor som det omgivande samhället på olika sätt försökt bli av med.
– Det var dödsstraff på att vara en sådan som jag, säger Bennie.
1637 kom nämligen en lag, ”Placirkat om tartarnes fördrifwande af landet”, som sade att före 8 november detta år skulle alla resanderomer ha lämnat landet. Kvinnor och barn som påträffades efter detta datum skulle förpassas ur landet, vuxna män hängas.
Så fortsätter han sin genomgång av samhällets inställning: lagar om
– Latcho tejsa sassaro! Mander bjuchar Bennie Åkerfeldt ta mander aschar jekh horta romano purano puro. De flesta av oss uppfattar nog bara namnet Bennie Åkerfeldt, när han inleder sin föreläsning.