Satsa på skolan – en investering
Strömstad har flera goda förutsättningar för att ha en blomstrande ekonomi: gränshandel, färjetrafik och omfattande turism.
Trots detta och trots att man har hög kommunalskatt samt höga sop- och Va-avgifter tvingas man till nedskärningar i budgeten för att få debet och kredit att gå ihop. Dessutom är Strömstad räknat per person en av Sveriges högst belånade kommuner.
ETT ANNAT OMRÅDE där Strömstad parkerar i botten är invånarnas utbildningsnivå och studieresultaten i grundskolan. Drygt 30 procent av eleverna når inte godkänt i alla ämnen och drygt 20 procent blir inte behöriga till gymnasiestudier.
Siffrorna var ännu värre för något år sedan, men sett över längre tid går utvecklingen i fel riktning. Dessa resultat placerar Strömstad på den nedre halvan i en nationell jämförelse.
Det finns ett tydligt samband mellan svårigheterna att få ihop ekonomin och de bristande ambitionerna i skolsatsningarna. Erfarenheter från skolor i andra kommuner visar att det är möjligt att nå studiemålen för nära 100 procent av eleverna om skolan och huvudmannen jobbar systematiskt med detta mål. Skandia har i sitt forskningsprojekt ”Utanförskapets pris” visat att detta också är en mycket lönsam satsning för såväl kommunen som den enskilde, då det leder till minskat utanförskap, och därmed kraftigt minskade sociala kostnader, men även till större intäkter då fler kommer i arbete.
STRÖMSTAD HAR I dag en låg medianinkomst. Om befolkningen som helhet ges en högre utbildningsnivå leder det också till att fler invånare får högre inkomster och därmed också till högre skatteintäkter för kommunen.
I den nu pågående budgetprocessen fokuseras på nedskärningar inom bland annat vård, skola och omsorg. Det är kommunens viktigaste uppgifter.
Så länge som man inte inser att ambitionen måste vara att alla elever ska klara godkänt i skolan och satsar därefter kommer den onda cirkeln aldrig att brytas.
Att satsa på skola och utbildning kan inte ses som vilken löpande utgift som helst, det måste ses som en investering.