Karl XII på fästningen
HALDEN: 300 ÅR SEDAN KARL XII STUPADE PÅ FREDRIKSTENS FÄSTNING Ett skott dånar ut över fästningen och Fredrikshald. Sedan ett till. Och sedan ytterligare ett. Karl XII kikar upp mot fästningen, men skjuts av en dödande kula i det bullrande dånet.
300 år har passerat sedan den svenska krigarkungen Karl XII sköts till döds i Halden. Detta markerades med ett storslaget spel i fredags, på samma plats där händelsen ägde rum för 300 år sedan.
Besökarna fick känna av historiens vingslag vid Fredrikstens fästning.
Belägringen av fästningen gick inte som Karl XII planerat. Med Fredrikshald – dagens Halden – under svensk ockupation nedanför kvarstod steget att erövra fästningen som kallats Norges nyckel. Får Sverige fästningen i besittning har de kontroll över Østfoldområdet och har då fri väg fram till Kristiania – dagens Oslo.
Karl XII kikar upp mot fästningen ur löpgraven under belägringen av Fredriksten, den 30 november 1718, enligt den då svenska tideräkningen (julianska kalendern), men skjuts i mörkret av en kula som genomborrar hans bägge tinningar. Den ”odödlige” fältherren och krigarkungen Karl XII dör 36 år gammal.
PÅ FREDAGEN HÖGTIDLIGHÖLLS och markerades händelsen på samma plats där den ägde rum för 300 år sedan.
– Fästningen har aldrig blivit övertagen under krig. Det är Norges viktigaste fästning, säger värden på Fredrikstens museum som visar upp den nya bysten av Karl XII som donerats av Bernhard Englund i Skövde, som avtäcktes tidigare på fredagen den 30 november.
Redan på eftermiddagen kunde fästningens besökare känna av historiens vingslag. I klungor vandrade deltagarna runt på området som skulle vara med i kvällens spel.
IKLÄDDA SÅVÄL DANSK-NORSK militärmundering från 1700-talet som svenska karolindräkter med blå rockar och gult foder, gyllene knappar och de karakteristiska trekantshattarna samt hållandes i musköter och fanor talade soldaterna dialekter från skånska till norrländska.
– I dag är jag här med Smålands karoliner, men annars kör jag solo, säger Jakob Karasiak, som spelar kvällens huvudperson Karl XII, något han brukar hyras in för att göra.
– Han är så porträttlik. Det är som om han stigit ur en tavla, säger Kaj Nordquist, ordförande i Smålands karoliner.
EN AV DELTAGARNA som var utklädd till norsk soldat var Torbjørn Østby. Tillsammans med två andra rödklädda soldater drog han en kärra med en kanon och krut upp för en kulle vid fästningen som skulle avfyras när spelet drog i gång.
– Den är en bombkastare som kastar ut granater. För att tända på den har jag krut och den här, säger han och visar upp en sorts stav som han ska tända på kanonen med.
– Om jag står för nära får jag krut i ansiktet. En gång var jag så dum att jag stod i närheten. Jag var svartfläckad i ett halvår efteråt eftersom krutet bränner sig in i huden, säger Torbjørn Østby.
Tanken med spelet är att återkonstruera miljöerna kring kungens död – med två teorier. Den ena att han skjuts av lönnmördare ur eget led eller att han skjuts av en norsk kula på avstånd. Man har också byggt upp en löpgrav bakom den stora minnesten som är rest med orden: ”Carl XII falt her 1718 – Fredriksten verget federnelandet – svensker og nordmenn reiste minnet.”
FÖR ATT FÅ spelet verklighetstroget släcktes fästningen ner klockan 20.00. Mörkret och kylan låg i luften som man kunde föreställa sig att det också gjorde då – för 300 år sedan. Åskådarna var tysta och blixtstilla. Alla blickar riktades mot Magne Rannestad, kommendant på Fredrikstens fästning, som berättade om kvällen innan spelet drog i gång.
– Vi vet att det de här 300 åren har serverats ett stort antal teorier om var skottet kom ifrån, vilken sorts projektil det var och vem som sköt. Om vi summerar kan vi gruppera dessa teorier i två kategorier. En tillfällig, ärlig, norsk kula från fästningen. Eller en smygande kula från nära håll, säger Rannestad.
– Vi vet att svenskarna inte sköt mot fästningen denna kväll. Varken med kanoner eller med musköter. Närljudet var därför från spadar, dämpade samtal och kanske något skrik. Samtidigt med alla ljuden avfyrar vi ett pistolskott och ett muskötskott nära kungen i flera omgångar, fortsatte han.
KOMMENDANTEN FRAMHÖLL EN linje där vi bör ifrågasätta om det var möjligt att skjuta kungen från nära håll utan att skotten sågs eller hördes av personerna i kungens närhet.
När spelet spelades upp hördes förutom skotten i riktning från fästningen också ett tydligt skott från nära håll, även om det dämpades något av det bullrande dånet.
EFTER SPELET SAMLADES deltagarna och åskådarna med blickarna mot minnesstenen. Där hölls tre tysta minuter, kransläggning och musköterna gav också salut i form av en honnörssalva. Kommendanten gav även ett tal.
– Från norsk sida kan vi fråga oss varför vi ska markera en svensk kung som två gånger kom och angrep vårt land. Vi gör det för att markera att när svenskarna kommer till Fredriksten i vår tid så kommer de som vänner och bröder. Och de är välkomna till vår fästning. Vi lever inte längre i en tid där vi skjuter på svenskarna när de kommer. Tvärtom. Vi tar väl emot dem som våra bröder.