Käkbenet kan vara krigsfynd
Den käke som hittades vid Saltkällan kan vara från en norsk-dansk soldat enligt arkeologen Anton Larsson. 1675 utspelade sig nämligen ett slag kopplat till ”Gyldenlöwefejden” på exakt samma plats.
Det var i slutet av september i år som 40-årige Emil Filipsson fiskade i Gullmarsfjorden och gjorde en makaber upptäckt. På strandkanten vid Saltkällan låg ett käk- och ett lårben. Han kontaktade polisen som påbörjade en utredning.
Fynden analyserades av Rättsmedicinalverket i Stockholm. Lårbenet visade sig vara från ett djur men käken var definitivt från en människa. Däremot inte från någon som har levt på 1900-talet. Högst troligen är käken flera hundra år gammal.
När Anton Larsson, arkeolog vid Kulturlandskapet, läste om detta i Bohusläningen så tänkte han genast att fyndet skulle kunna vara från en norsk-dansk soldat. På samma plats utspelade sig nämligen ett slag som kan kopplas till den stora ”Gyldenlöwefejden”.
– Det är en extremt specifik plats. Viken är så smal och liten. Norrmännen utstod stora förluster på platsen och det känns som ett för stort sammanträffande för att fyndet inte ska vara kopplat till slaget.
Året var 1675 och ännu ett krig utbröt mellan ärkefienderna Sverige och Danmark. Detta eftersom länderna befann sig på varsin sida i det fransk-nederländska kriget som rasade i Europa. Den dansknorska armén leddes av Ulrik Fredrik Gyldenlöwe och han gav en styrka på 1 000 man ordern att gå iland vid Saltkällan.
Hans planer hade dock genomskådats av den svenska generalen Rutger von Aschenberg.
– Han beordrade delar av Bohusläns dragoner att befästa Korsborg. Av det jag har läst så tolkar jag att det som att de lurade norrmännen i ett bakhåll. Det blev ett bakslag för den norska styrkan och de fick dra sig tillbaka.
Även om norrmännen fick vända hemåt efter nederlaget var detta bara starten på en långdragen konflikt. I Axel Holmbergs bok Bohusläns historia och beskrifning från 1840-talet beskrivs striden som starten på Gyldenlöwefejden.
Kriget mot Danmark varade i fyra år och Bohuslän drabbades hårt. Under kriget lyckades Gyldenlöws armé bränna upp både Strömstad och Vänersborg samt delar av Uddevalla.
Men hela konflikten föranleddes alltså av ett slag vid Saltkällan. Anton Larssons teori är att käken skulle kunna ha varit kvar från detta slag och han vill nu att området ska inventeras till förmån för framtida undersökningar.
– Ur ett arkeologiskt perspektiv är inte den här platsen klassad som en fornlämning. Platsen borde dock registreras som ett slagfält, för nu är den inte känd som sådan.