”Det var en ärlig norsk kula”
I Halden hölls en konferens för att diskutera belägringen av Fredriksten 1718 och vem som sköt Karl XII. Magne Rannestad, tillträdande kommendant på fästningen, har sin teori klar. Något lönnmord tror han inte på. – Men svenskarna får gärna hålla liv i lönnmordsteorin. Det är vi bara glada för här på Fredriksten, säger han.
Vid en tredagarskonferens i Halden vände forskare och museifolk ut och in på Karl XII:S belägring av Fredriksten – och vem som kan ha skjutit det dödande skottet där i löpgraven.
På tisdagen var det 300 år sedan Karl XII sköts till döds vid Fredrikstens fästning – det vill säga enligt den nu aktuella tideräkningen (den gregorianska kalendern), som Norge gick efter 1718 och som Sverige började med så sent som 1753.
Detta högtidlighölls i Halden med en tredagarskonferens om 1718 – kriget, människorna och skottet. Forskare och museifolk såväl som privathistoriskt intresserade från Sverige och Norge samlades på Fredrikstens hotell. Strömstads Tidning deltog under tisdagen, då det handlade om fästningens belägring hösten 1718 – och det dödande skottet som gjorde slut på Karl XII och därmed även Sveriges stormaktsvälde.
Leif Törnquist, före detta chef för Armémuseum och Statens försvarshistoriska museer, berättade om själva belägringen och hur den gick till.
Fredrikstens fästning är byggd så att det inte är någon större idé att försöka angripa den från staden, det är en alldeles för brant bergssida. Man behöver komma österifrån. Detta visste förstås Karl XII. Han hade också fått med sig den tidens spetskunskaper i hur man belägrar en fästning.
Efter att karolinerna stormat det första och svagaste fortet, Gyldenlöwe, var det dags att sakta gräva sig framåt för att komma så nära huvudfästningen som möjligt.
– Man behöver folk som kan gräva löpgravar, och man behöver skanskorgar som man ställer upp framför löpgravarna så att soldaterna kommer i skydd. När svenskarna hade tagit Gyldenlöwe började de arbeta sig fram i löpgravar, i sicksack, för att vara skyddade mot artilleriet från fästningen, säger Leif Törnquist.
Karl XII beräknade att man inom några dagar skulle ha tagit sig tillräckligt långt fram, samtidigt som svenskarnas kanoner gjort sitt jobb med att så långt som möjligt rasera fästningens murar, för att det sedan skulle gå att storma fortet.
Marken, själva jorden, där svenskarnas löpgravarna gick finns inte kvar vid Fredriksten – den schaktades bort för att bygga på fästningen efter 1718. Så senare tids försök att hitta spår efter löpgravarna, och därmed ta reda på exakt var Karl XII kan ha stupat, har varit fruktlösa.
Så snart kungen hade stupat avbröt svenskarna belägringen och började bege sig därifrån. Men norrmännen inne på Fredrikstens fästning fortsatte beskjutningen i två dygn till, ovetande om att kungen var död. Hade svenskarna då kunnat knäcka Fredriksten om nu inte Karl XII blivit skjuten?
– Utan tvekan ja, säger Leif Törnquist.
– Man hade säkert kunnat storma Fredriksten, med en del förluster. Om sedan själva kriget mot Norge hade lyckats, det är en annan och svårare fråga att besvara. Men fästningen hade fallit, och det handlade förmodligen bara om dagar.
Magne Rannestad, som är ordförande för Fredrikstens fästnings vänner och som snart tillträder som kommendant på Fredriksten, höll ett föredrag om skottet i löpgraven – vem kan det ha varit som sköt Karl XII?
– Kungen klättrade upp på löpgraven för att se bättre, exponerade sig för eldgivning och sköts då ihjäl, säger Magne Rannestad.
Vem låg då bakom skottet? Magne Rannestad tycker att fakta talar för att det var en ”ärlig” norsk kula och inte ett lönnmord av någon i svensk tjänst.
– Ett närskott från närmare än 25 meter, som det skulle ha varit om det varit en i svensk tjänst som sköt kungen, skulle ha setts och hörts av alltför många i kungens närhet. Det handlar om 100-200 man och det är mindre troligt att alla skulle ha kunnat hålla tyst hela sina liv om det förelåg en konspiration.
– Ett normalt närskott skulle också ha sprängt Karl XII:S skalle i bitar. Vissa säger att det kan ha handlat om ett underladdat vapen, för att det skulle se ut som om man skjutit från fästningen. Men det verkar osannolikt, säger Magne Rannestad. Han tror alltså inte på något lönnmord.
– Men svenskarna får gärna hålla liv i lönnmordsteorin. Det är vi bara glada för här på Fredriksten, för det håller liv i diskussionerna om Karl XII:S död och bidrar till turismen och intresset för fästningen.
Men svenskarna får gärna hålla liv i lönnmordsteorin. Det är vi bara glada för här på Fredriksten, MAGNE RANNESTAD Ordförande Fredrikstens fästnings vänner