Farligt att spara på ambulanssjukvården
Budgetförslaget om denna fråga skulle aldrig ha lagts fram och bör inte vara något diskussionsämne över huvud taget.
Jag efterlyste en sårbarhetsoch riskanalys men har inte heller sett spår av någon konsekvensanalys trots att förslaget har klara konsekvenser för människors liv och hälsa.
Låt mig komma med ett litet bidrag.
Tar man den del av Strömstad som ligger öster om E6 och den del av Tanum som gränsar mot Norge och ser närmare på täckningskartan för telefoni så är den service som ges innevånarna i dessa områden kritisk. I de norska gränstrakterna är täckningen däremot tillfredsställande och det norska mobilnätet kommer därför att kunna påverka det svenska nätet. Då skall man hålla i minnet att nödnumret i Norge är 113 och inte som i Sverige 112, och att det dessutom krävs ett landsnummer om man ringer ett svenskt nummer. Hade regionen gjort sig besväret att googla fram en täckningskarta skulle man ha insett problemet. Men, å andra sidan, vad skall man med mobiltäckning till om det ändå inte finns någon ambulans tillgänglig.
En annan sak som uppenbart inte trängt fram är att Taxi i Strömstad varslat om att de inte kommer att köra på vardagsnätter fram till i sommar. Eftersom regionens satsning på kollektivtrafik knappast kan kallas expansiv och man i Strömstad inte heller har någon tillgänglig vård på kvällar, nätter och helger, så ser jag med spänning fram emot regionens lösning. Och då har jag ändå inte ägnat snö och is eller vinter en enda tanke.
Ett inte oväsentligt inslag är demografin i området. I både Strömstad och Tanum utgör den äldre riskgrupp av befolkningen som är starkt utsatt för strokeoch hjärtproblem nära en fjärdedel. Och andelen ökar. Händelser som inträffar här kommer alltid att vara beroende av en snabb och effektiv ambulanstransport.
När man studerar statistiken för till exempel stroke, så förekommer detta årligen hos nära 30 000 personer, det vill säga var 17 minut. En tillgänglig och effektiv ambulansvård med prehospital utrustning är helt avgörande. Enligt Riksstroke har konsekvenserna av en stroke en samhällskostnad på 18 miljarder per år.
En neddragning på ambulansvården innebär därför inte nödvändigtvis att man sparar pengar, men att kostnaden flyttas. I bägge fallen är det skattebetalarna som får ta både kostnaderna och konsekvenserna.
Inom Nu-sjukvården uppgick antalet ambulanstransporter år 2017 till 6 221, och kommer att ligga på samma nivå även i år. Fram till 31 maj har ambulansen Bohus Norr transporterat 983 patienter till akuten på Näl och 51 patienter till Norge enligt blåljusavtalet. Enligt statliga riktlinjer skall ambulansen nå patienten inom 20 minuter, inkl. Sos-alarm åtta minuter. Siffrorna för Strömstad fram till och med maj, visar att detta sker i 75 procent av fallen. För Tanum är det mer dramatiskt. Där ligger siffran på 60 procent. Jag vill understryka att jag är medveten om att ambulanspersonalen gör ett strålande jobb. Systemet är jag däremot inte alls imponerad av.
För den händelse detta inte varit med i ambulanskalkylen så har Strömstad under året ett befolkningsunderlag som varierar mellan 30 000 personer varje dag under det första och fjärde kvartalet och till runt 56 000 personer aprilseptember. Strömstad har den näst största fritidshamnen längs kusten med mer än 13 000 gästdygn under säsongen och mer än 3 000 dagliga besökare.
Lägger man därtill att det är en turistkommun med ”salta bad” kan det vara bra att veta att en undersökning visar att framkörningstiden vid drunkningsolyckor i snitt har ökat med 3,5 minuter de senaste tio åren och att en tid på fem minuter innan behandling sätts in kan ge allvarliga konsekvenser. En äldre studie visar att en samhällskostnad för detta då låg på 260 000. Även detta är det någon som skall betala.
Nu-sjukvården har i dag nästan 6 000 anställda. Det finns 740 läkare, 1850 sjuksköterskor och 1650 undersköterskor, det vill säga cirka: två tredjedelar är hälsopersonal. Det skall bli intressant att se var man tar de 300 heltidstjänster som skall bort.
Blir det genom att se på den lösning man har i dag med en fragmentarisk organisation med fem enheter som fungerar oberoende av varandra?
Eller blir det genom att se på de administrativa lösningar man har i dag då en rad chefer och administration bara i en av enheterna kostar runt 15-17 miljoner. Exakta siffror finns inte. Då är ändå inte utgifterna för den omfattande politiska representationen medtagna. Finns det kanske något att spara där?
Eller kanske vill man reducera ambulanskostnaderna (31 miljoner i Strömstad, 215 miljoner i Nu-området) genom att etablera en primärvård/närakut öppen dygnet runt?
Besparingspotentialen är här runt 20 procent enligt regionens egna studier från 2011 ”Rätt vårdnivå” och 2014 ”En prehospital enhet på försök”.
Eller ser man lite närmare på Stiernstedts utredning SOU:2016:12 som drog slutsatsen att det inte finns någon generell resursbrist! Och vad som också är väsentligt, Starkare primärvård ger bättre systemeffektivitet! Och dessutom något inte helt oväsentligt, bättre hälsa!
För Peter Heie och andra politiker från Strömstad kan detta möjligen vara nyttig information att ta med sig in i Nu-sjukvården. Ingenting går upp emot fakta och en kritisk blick på systemet. Ett system som faktiskt utlovade en tredje ambulans till Strömstad då nattjouren stängdes 2017.
Det bör emellertid vara fullt möjligt att realisera de lösningar som Peter Heie beskrev i Bohusläningen i april 2017 och vilka jag och flera med mig ingalunda har glömt.
Lycka till!