Kvinnofrid i juletid

Många ser fram emot julen för att få umgås med familj och vara hemma. Men för dem som drabbas av våld i nära relationer, kan familj och hem innebära otrygghet. Enligt BRÅ sker 72 procent av misshandelsfallen mot kvinnor av närstående eller en bekant, och den vanligaste platsen är hemmet (32 procent). I 45 procent av fallen är den som misshandlar påverkad av alkohol eller droger.

För många kvinnor är juloch nyårshelgen ett rent helvete. Kvinnojourernas skyddade boenden är under stor press. Nästan alla har på grund av platsbrist tvingats neka kvinnor som har sökt boende. Fler platser behövs på skyddade boenden generellt, men också fler platser för kvinnor med djur eller eget missbruk. Personer som lever under hot eller förföljelse måste därtill enklare kunna erbjudas skyddad identitet.

Många kvinnojourer kämpar med sin finansiering. De som utför ett synnerligen viktigt arbete måste slåss för ekonomisk överlevnad. Det måste vara det offentligas skyldighet att trygga finansieringen av kvinnojourerna, även om arbetet bör bedrivas av de som besitter erfarenhet, stor kompetens och erbjuder en låg tröskel in, som myndigheter inte kan matcha.

Kvinnojourerna är livsviktiga, men det handlar också om skeva strukturer som behöver förändras i grunden. Alla kvinnor ska vara trygga i sitt hem där alla ska ha en chans att känna julefrid. Sofia Jarl, förbundsordförande Centerkvinnorna Elisabeth Johansson, ordförande Skee CK