Utbildningsprojektet som får asylsökande att växa
I Strömstad finns omkring 100 asylsökande som väntar på en framtid. För att ge dem en chans att snabbare komma in i det svenska samhället har Svenska kyrkan i Strömstad startat projektet ”Växthuset Strömstad”.
Projektet gäller asylsökande som fyllt 18 år och finansieras genom pengar från länsstyrelsens Tia, tidiga insatser för asylsökande. Och det är, som namnet antyder, ett sätt för människorna att växa och komma vidare trots väntan på uppehållstillstånd. Eftersom de är asylsökande har de inte rätt till SFI.
Men genom projektet har de ändå möjlighet att introduceras i det svenska språket och lära sig om det svenska samhället, som ett steg i rätt riktning.
– Tanken är att man ska korta etableringstiden, säger Clarence Holgersson som anställts på deltid för projektet.
Han åker ända från Hällevadsholm för att ha gruppen på måndagar och tisdagar. Från och med maj utökas undervisningen till att även gälla onsdagar.
Clarence Holgerssons erfarenhet av integrationsarbete sträcker sig tillbaka till mitten av 80-talet. Då började han arbeta för Statens Invandrarverk. Han har även arbetat som arbetsmarknadskonsulent.
– Det är enormt stimulerade att jobba med människor som söker sig en ny framtid, säger Holgersson.
Undervisningen vilar på fyra ben; det svenska språket, arbete, svenska normer och värderingar samt hälsa. Förståelsen för språket har haft störst fokus i inledningen och genom böcker från Studieförbundet Vuxenskolan bedrivs svenskundervisningen som en studiecirkel.
Holgersson lyfter fram att det är viktigt att de även gör saker tillsammans, både för språkövning och för upplevelsens skull. Under temat hälsa får deltagarna chans att vara med på olika aktiviteter.
– Hälsa är mer än att bara äta mat och motionera. Här får de stimulans för kropp och själ, utan att det ska kosta pengar. Man får nosa på ett antal menyer, förklarar Holgersson och nämner att de bland annat varit på Bohusläns museum och på kyrkokonsert.
Enligt de uppgifter som Clarence Holgersson fått är det omkring 100 asylsökande i Strömstad. Trots det är deltagarna få. Anledningen är att Holgersson har svårt att få tag i dem.
– De har arrangerat sitt boende själva och bor ofta hos syskon och kusiner. De håller ofta en låg profil, säger Holgersson.
Han har bland annat försökt få kontakt genom Migrationsverket, han har besökt öppna förskolan, delat ut papper utanför affärer och haft öppet möte på pastorsexpeditionen.
På kommunens integrationscenter
har Holgersson presenterat sin verksamhet och berättar att de där varit behjälpliga och öppnat de dörrar de kan. Bland annat har integrationscentret översatt inbjudningskort till ”Växthuset Strömstad” till olika språk.
– Att de översatt inbjudningskorten har ju varit väldigt värdefullt, förklarar han.
Han berättar vidare att han skrivit till landshövdingen och bett om hjälp.
– Han har varit chef på Migrationsverket. Han har sagt att han ska föra det vidare till staten, att det är svårt att få tag i de asylsökande, berättar Holgersson.
Rykten har tyvärr nått honom om att folk undrar vem han är.
– De undrar vad jag är för en filur, om jag är från socialen och de är rädda för att jag ska ta ifrån dem barnen, förklarar han.
Det enda som har fungerat är att skapa ringar på vattnet, genom kontakter.
– Det är som att fiska makrill, man får kasta ut många krokar, säger Clarence Holgersson.
I början hade han kursen för en person, sedan blev det två och under mars månad kom det fler undan för undan. I dag har han fem deltagare.
– Det som är glädjande i detta är att de som kommit varit så nöjda att de rekommenderat projektet till andra.
”
Det är enormt stimulerade att jobba med människor som söker sig en ny framtid Clarence Holgersson
Clarence Holgersson berättar att kyrkan ansökt om pengar till förlängning och breddning av projektet.
– Vi kommer med olika saker i vår ryggsäck och det finns de som av olika anledningar inte klarat av att riktigt tillgodogöra sig SFI. Det finns en grupp som helt enkelt inte haft den ordentliga språkutvecklingen och som behöver repetera utan stress.
Det finns ett stort engagemang hos de asylsökande i gruppen, som Clarence Holgersson gärna vill lyfta fram. Han berättar att fyra av dem har lyckats få en timanställning.
– Det betyder att 80 procent arbetar och det är viktigt att veta. Det ger viktiga signaler, säger han.
I gruppen finns två etniska grupper, en med pashto som hemspråk och en som har spanska som hemspråk. Svenskan blir deras gemensamma språk.
Zarif Safi har varit i Sverige i tre år. Han har gått på Växthuset i tre månader och är redan inne på bokstaven å i alfabetet.
– När jag kom hit kunde jag inte skriva svenska. Nu kan jag skriva ganska bra, förklarar han.
Han berättar att han bara gick två år i skolan i Afghanistan och fick börja jobba tidigt. I Strömstad har han en bror, som kommit hit efter många år i Norge. Zarifs syskonbarn, Shafiq Kakar, går också på Växthuset. Han berättar att han inte gått i skolan alls.
– Jag kan skriva mitt namn och så kan jag läsa lite på pashto, men mest bara prata, berättar han.
I dag pratar han ganska bra svenska, efter sina två år i Sverige.
– Men grammatiken är svår, säger Shafiq, och passar på att samtidigt berätta om sina kunskaper i sju språk, som han fått på sin väg genom livet.
– Jag kan prata lite grekiska, lite rumänska, urdu, persiska, pashto, dari och nu svenska, säger han och skrattar.
Här i Strömstad träffade han sin nuvarande sambo och tillsammans har de en fyra månaders son ihop. Med dem pratar han dari.
Juan Carlos från Colombia har varit i Sverige sedan augusti förra året, men har redan kommit en bra bit med språket.
– Min fru är svensk. Hon har arbetat i Sverige i tre år, berättar han.
På tisdagen i påskveckan ska de alla äta en god måltid ihop och fira in påsken. Nästkommande vecka har de ledigt, men Holgersson har gett dem flera hemuppgifter, varav en väldigt viktig.
– De ska gå ut och berätta för sina vänner om oss, berättar han.