Lars Bäckström: Att äta närfiskat är att göra en miljöinsats
På fredag väntar midsommarafton, starten på högsommaren. För många kanske det första badet i havet? Att bada i västerhavet en solig dag är något av det bästa som finns. Det är dessutom gratis. Havet har gett oss i Bohuslän mycket, både nöje och havsmat. B
Men det börjar bli dags att betala igen, att tänka framåt och gå några veckor tillbaka. Lördagen den 8 juni, var det världshavsdagen, ”The Ocean Day”. Det var en dag för att påminna om de hot våra hav utsätts för. Det är viktigt att vi alla tänker på det problemet. Inte bara en dag utan hela året.
Havet är stort, över 70 procent av jorden besår av hav. Insatserna för att rädda haven måste därför vara globala. Det kräver insatser på FN- och EU-nivå, Nordsjö- och Östersjösamarbete. Men även om vi tänker globalt måste vi agera nationellt och lokalt.
Riksdagen har lagt fast 16 miljömål för Sverige. Ett av dem är ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Jag blev en direkt del av detta arbete när jag fick uppdraget som landshövding. Samtidigt blev jag också chef för en av Sveriges fem vattenmyndigheter, Västerhavets Vattenmyndighet.
Jag var i september 2009 med och invigde Sveriges första marina nationalpark Kosterhavet. I närvaro av statschef och miljöminister, gjorde jag en liten ”kupp” och utnämnde mig till havshövding. Det var något skämtsamt, men med en ton av allvar. Alla säger att de värnar miljön, men vissa frågor göms under ytan.
Vi har alla hört om överfiske, oljeutsläpp och marint skräp. Men ofta ses det som frågor som rör myndigheter och kommuner, men inte som frågor där vi själva kan göra något.
Men andra kan. På Orust finns Scanfjord som odlar miljömärkta musslor. En del av dem serveras på Musselbaren, i Ljungskile och på Smögen. I Stenungsund finns föreningen Strandstädarna. De två första fick Thordénstiftelsens Bohuspris 2018 och Strandstädarna 2016
I Sotenäs finns företaget Fiskareföreningen Norden som tar fram redskap för uthålligt fiske. I Byfjorden har vi företaget Fjordtorsk som sätter ut konstgjorda rev för att få tillbaka torsken. Projektet är bra, men sälarna är ett problem.
Vi kan också alla bli en del av lösningen. Våra västkustfiskare och havsbrukare driver ansvarsfullt fiske och produktion. De vet att allt annat hotar deras framtid. Vi kan stödja dem genom att köpa miljömärkt, närfångat och närodlat. Att köpa havsmat av dem istället för import från Asien är att visa miljöansvar.
Vi kan stoppa eller begränsa vårt bruk av plastprodukter och låta bli att köpa kläder som ger upphov till mikroplaster i haven. På tredje kusträddardagen den 4 maj, gick 48 000 människor ut och städade stränderna. De fick ihop cirka 170 ton skräp, imponerande.
Men det räcker inte. Vi kan, varje dag, var gång vi är vid havet, göra en insats i det lilla. Vi kan var och en hjälpa till att städa, så fort vi ser, att någon ”glömt” eller havsströmmar spolat upp nytt skräp på stranden. Stiftelsen, The Perfect World Foundation har tagit fram en liten hink, ”The blue bucket”, för detta. Använd och återanvänd den gärna. Vi kan alla med eller utan hink, hjälpa till att hålla rent.
Låt oss se till att inte framtidens generationer skakar på huvudet åt oss. Insatsen från var och en bidrar till ett renare hav. Det skapar dessutom opinion som driver på företag och myndigheter i deras arbete för ett hav i balans. Vi i väst, som är födda och lever med salt på våra tungor. Vi vet att havet både tar och ger. Nu är det vår tur att ge tillbaka.