Marita Adamsson: Nyordslistan säger mycket om världen, nuet och vad vi har att brottas med
Döljer ni er flygskam genom att smygflyga och samtidigt tågskryta – som en följd av Gretaeffekten? Nu petade jag in fyra nyord i en mening här – bland de mest lättbegripliga och vanliga på årets lista. Så enkla, faktiskt, att stavningsprogrammet godvilligt tog till sig alla utom ett – smygflyga tyckte inte mitt redaktionella program var ett riktigt ord. Konstigt. Smygfilma går faktiskt bra. Och vad smygflyga syftar på behöver man knappast Svenska språkrådets förklaring för att inse: ”flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt.”
Det leder, fortfarande enligt Språkrådets citat från Gotlands Tidningar, till att resenärer inte längre så glatt lägger ut bilder från ankomsthallar och gater på Facebook och annorstädes. Flygskammen ställer sig i vägen för sådan exponering. Bättre att ta en bild av tågstationen och kupén och lägga ut ett litet tågskryt.
Annars kan man ju vara skeptisk mot själva utläggningsförfarandet. Vi lever i en övervakningsekonomi – också ett av förra årets inslag på nyordslistan. Det betecknar vad vi alla vet och märker, att digital information om vad vi söker efter, vilka sidor vi besöker och vilka varor vi beställer är ekonomisk hårdvaluta för företag som vill att vi ska nyttja deras tjänster mera. Visst är det irriterande – och vid närmare eftertanke rätt skrämmande – att man knappt hittar den information man söker efter bland alla jackor och kaminer som kan dyka upp om man varit på jakt efter sådant dagen innan.
Det är roligt med nyord, för att de kan vara kreativa och slå huvudet på uttrycksspiken och för att de samtidigt säger mycket om tiden, nuet, vad som diskuteras och uppmärksammas. Det är ingen tillfällighet att nyordslistan innehåller massor av ord som anspelar på klimatfrågan eller den digitala världen, samt på nyhetsförmedling och svårigheten att bedöma vilka fakta man kan lita på och vad som är manipulation, rykten eller rena desorienteringsförsök.
Som en mera positiv variant av det gamla hederliga begreppet källkritik dyker nu ordet källtillit upp. Inte så dumt, för kanske är det så vi måste orientera oss – inte bara tänka kritiskt på vem som säger vad, när och varför utan också försöka förstå vilka källor vi kan ha tillträckligt stor tilltro till för att låta dem ingå bland våra vanliga vägar att söka information.
I den sfären hör också ett – tycker jag – mera svårtolkat ord hemma, hundvissla. I mina öron är inte innebörden helt självklar, men det innebär att man använder ord och uttryck med speciell värdeladdning, som bara vissa grupper av läsare och lyssnare uppfattar. Likheten med en hundvissla är att denna använder ultraljud som hörs bara av hunden.
Det är ett intressant begrepp, långtifrån oproblematiskt. Det har till exempel förts en diskussion om huruvida mjölk används som symbol för Vit makt-rörelsen, efter en debattartikel som tagit upp mjölken som en symbol för överlägsenhet hos den vita människokroppen (som tål mjölk). Tänk er själva, om mjölk har en sådan laddning, begriplig inte för alla, vilka budskap man skulle kunna sända mellan rader och via bilder om sin egen ideologiska hemvist – eller tillskriva någon annan en hemvist.
Det kan vara roande att läsa mellan raderna också. Underfundighet och ironi kan ha effekt och vänder man bakfram på värdeladdningar kan mottagaren av det utsagda få en verklig aha-upplevelse. Så arbetar ofta konst och teater.
I andra sammanhang fungerar däremot dolda budskap, riktade till en snäv grupp, helt utestängande. En debattartikel kan bli obegriplig för det stora flertalet om det väsentliga står mellan raderna och i ord med dolda budskap. Och vad värre är – en text kan bli ett verktyg för att såra eller skada någon utan att den som publicerar förstår det – medan en mindre grupp mycket väl ser vad det handlar om.
I de flesta fall är tydlighet en dygd. Gör man något annat ska man vara väl medveten om både vad man gör och hur det uppfattas. Det är en konst. Ord är makt. Nyord inte bara något i stunden roande.
” I de flesta fall är tydlighet en dygd