Det är dags för investeringsbudgetering för Sverige

Det finns plötsligt ett hopp för många av de problem vi upplever i offentlig sektor. Den oväntat snabba amorteringen av statsskulden öppnar en möjlighet att låna stora belopp för investeringar. Sveriges regeringskoalition S, MP, C och L, har i 73-punktsprogrammet ännu inte lanserat en offensiv satsning som bygger en offensiv välfärdspolitik. Programmet kan emellertid utvidgas med ytterligare punkter.

I Finland finns nu en liknande politisk koalition som i Sverige under ledning av socialdemokraten Sanna Marin. Fokus är traditionell välfärdspolitik, investeringar bland annat i infrastruktur och utbildning.

I Danmark finns en koalition där Socialdemokraternas ledare Mette Frederiksen bildar regering med tre stödpartier, Radikale Venstre, Sosialistisk Folkeparti och Enhedslisten. Regeringsförslaget är progressivt, grönt, rättvist och offensivt.

Kommer Sverige också att få framtidsinriktade investeringar?

Som jag påpekade i ETC den 28 december har amorteringen av skuldkvoten enligt Maastrichtsdefinitionen (statsskuld/BNP) gått oväntat snabbt, från cirka 43 procent sommaren 2016 till målet (”skuldankaret”) på 35 procent, som underskreds i oktober 2019. Denna månad (januari 2020) kommer skuldkvoten att minska till 34 procent. Detta är en skarpt avtagande tendens.

Skuldankaret är fastställt

till att vara 35 procent av BNP, vilket är ett målvärde som det fanns bred politisk enighet om 2016. Alla riksdagspartier utom SD deltog. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från 35 procent måste regeringen försvara sig i riksdagen. Om nuvarande nedåtgående trend på skuldkvoten står sig kommer den att ligga under 30 procent (den avviker då mer än 5 procent) vid årsskiftet 2020/2021 och måste åtgärdas enligt skuldankaravtalet som numera ingår i det finanspolitiska ramverket. Ska vi passivt vänta tills denna maximala obalans i skuldankaret inträffar?

Vi vill ha ordning och reda i statsfinanserna och inte fortsätta rusa mot en mycket snabb amortering av skuldkvoten, eftersom vi behöver investeringar i många sektorer; nyproduktion av bostäder till rimligt pris; ett moderniserande tekniklyft i offentlig sektor; miljösmart modernisering av infrastrukturen (solceller, vindkraft, elbilar, vätgasbilar, elflyg, magnettåg, med mera).

Hur mycket pengar handlar det om? Med data hämtade från Reformisterna ligger skuldkvoten i dag (3/1-2020) på 34,08 procent, vilket motsvarar cirka 45 miljarder för att komma upp till 35 procent-nivån.

Den svenska regeringskoalitionen skulle kunna enas om att staten i vårbudgeten lånar upp de cirka 80 miljarder som i mars/april 2020 redan är nedamorterade. Detta är till exempel mer pengar än hela försvarsbudgeten under ett år. Med cirka 80 miljarders lån och investeringar i vårbudgeten lägger sig skuldkvoten en bit under det överenskomna skuldankaret 35 procent.

Skuldkvotens starkt avtagande tendens gör dock att den snabbt fortsätter nedåt från den nivån.

Detta förslag lovar inte bort några pengar i förtid, utan utnyttjar istället ”redan i dag intjänade pengar”. Med förslaget sjunker skuldkvoten i långsammare takt, men den fortsätter att sjunka. Det blir ordning och reda i statens finanser.

Ett läge med en stark offentlig ekonomi i Sverige bäddar för offensiva investeringsbudgetar.

Många aktörer inom finanssektorn har pekat på möjligheten för Sverige att låna billigt eftersom vi har väldigt hög kreditvärdighet. Bland annat har chefen för Riksgälden, Hans Lindblad framfört detta.

Vi har ett starkt investeringsbehov i Sverige efter flera år av sjunkande offentliga investeringar. Utnyttja den nya möjligheten att låna för investeringsbudgetar!