Det svens­ka vård­sy­ste­met pre­ste­rar för då­ligt

En 83-årig kvin­na fick lig­ga 13 tim­mar på aku­ten. trots att hon miss­tänk­tes ha blod­prop­par i lung­or­na, en all­var­lig di­a­gnos, tog det sju tim­mar in­nan hon fick träf­fa en lä­ka­re.

Strömstads Tidning - - Fria Ord & Ledare - Jo­a­kim bro­man Li­be­ra­la Ny­hets­by­rån

Ef­ter hem­komst skrev dot­tern ett Fa­ce­book-in­lägg (7/1) som de­lats mer än 35 000 gång­er.

Någ­ra da­gar se­na­re skrev en lä­ka­re på Sö­der­sjuk­hu­set, där hän­del­sen in­träf­fa­de, ett eget in­lägg om si­tu­a­tio­nen. ”Nu har vi helt fullt på Sö­der­sjuk­hu­set. Al­la av­del­ning­ar är full­be­lag­da och över­be­lag­da. På aku­ten lig­ger det 17 pa­ti­en­ter som be­hö­ver läg­gas in, men som det in­te finns nå­gon säng till. Den som vän­tat längst på en vård­plats har vän­tat i mer än 15 tim­mar.”

Det lå­ter som en scen ur en krigs­film, men som lä­ka­ren för­kla­ra­de för Af­ton­bla­det (12/1) var det en helt van­lig söndag. Det ha­de in­te hänt nå­got sär­skilt – inga da­tor­ha­ve­ri­er el­ler sto­ra olyc­kor.

Man ska in­te dra för sto­ra väx­lar ut­i­från ögon­blicks­bil­der el­ler en­skil­da be­rät­tel­ser. Po­äng­en här är dock att var­ken dot­terns el­ler lä­ka­rens be­rät­tel­ser är en­sta­ka ex­em­pel, ut­an il­lust­ra­tio­ner av det som på vis­sa om­rå­den kan lik­nas vid en kol­laps i svensk sjuk­vård. Pro­ble­men tar sig oli­ka ut­tryck i oli­ka de­lar av lan­det, men är blad på sam­ma träd. I stor­stä­der­na hand­lar det of­ta om kraf­tigt över­be­las­ta­de akutav­del­ning­ar. På många and­ra håll i lan­det är det sna­ra­re vän­te­ti­der till pri­mär­vård el­ler spe­ci­a­list som är fle­ra må­na­der läng­re än den så kal­la­de vård­ga­ran­tins rikt­lin­jer. An­ta­let pa­ti­en­ter som vän­tat mer än 90 da­gar på ope­ra­tion el­ler spe­ci­a­li­ståt­gärd har ökat med näs­tan 30 000 på sju år.

Re­surs­brist är en van­lig för­kla­ring, och an­led­ning­en till att bå­de Väns­ter­par­ti­et och Mo­de­ra­ter­na un­der tis­da­gen (SR 14/1) gjor­de ut­spel om höj­da stats­bi­drag till kom­mu­ner och re­gi­o­ner. Men den som lyf­ter blic­ken kan snart kon­sta­te­ra att vård­sy­ste­met fun­ge­rar allt säm­re trots sto­ra re­surs­till­skott. Mel­lan 2013 och 2017 öka­de Sve­ri­ges ut­gif­ter för häl­so- och sjuk­vård från 400 mil­jar­der till över 500. Se­dan 1970 har vårdut­gif­ter­nas an­del av BNP för­dubb­lats, från 5,5 till 11 pro­cent. Som eko­no­men Ste­fan Föls­ter skri­ver i Af­ton­bla­det (10/1) har an­ta­let lä­ka­re per tu­sen in­vå­na­re ökat med 28 pro­cent de se­nas­te fem åren. En­ligt In­sti­tu­tet för Häl­so- och sjuk­vårdse­ko­no­mi, IHE, har ock­så mäng­den sjuk­skö­ters­kor per in­vå­na­re ökat med 16 pro­cent.

Sam­ma vård­per­so­nal träf­far och be­hand­lar dock allt fär­re pa­ti­en­ter. De öka­de med­len går i stor ut­sträck­ning till vår­dad­mi­nist­ra­tion el­ler vår­dad­mi­nist­ra­tö­rer, sna­ra­re än till fler vård­plat­ser el­ler pa­ti­ent­be­sök. Pro­duk­ti­vi­te­ten mins­kar. En del av det­ta har rim­li­ga för­kla­ring­ar. Vård­kost­na­der­na sti­ger i al­la län­der där in­koms­ter­na ökar. En åld­ran­de be­folk­ning in­ne­bär gi­vet­vis ock­så hög­re kost­na­der.

Men med det sagt pre­ste­rar det svens­ka sy­ste­met säm­re än i de fles­ta jäm­för­ba­ra län­der. Re­gi­onmo­del­len in­ne­bär att Sve­ri­ge i prak­ti­ken har 21 oli­ka vård­by­rå­kra­ti­er istäl­let för en, och att hju­let mås­te upp­fin­nas gång på gång bå­de när det gäl­ler or­ga­ni­sa­tions­för­änd­ring­ar, in­köp av jour­nalsy­stem el­ler im­ple­men­te­ring av ny tek­nik.

Si­tu­a­tio­nen på Sö­der­sjuk­hu­set kan va­ra en väckar­kloc­ka, men till sist är det system­frå­gor­na som be­hö­ver dis­ku­te­ras i svensk vård.

Re­gi­onmo­del­len in­ne­bär att Sve­ri­ge i prak­ti­ken har 21 oli­ka vård­by­rå­kra­ti­er istäl­let för en, och att hju­let mås­te upp­fin­nas gång på gång bå­de när det gäl­ler or­ga­ni­sa­tions­för­änd­ring­ar, in­köp av jour­nalsy­stem el­ler im­ple­men­te­ring av ny tek­nik.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.