Hyresrätter – ett tveeggat svärd

Som en av anledningarna till tvivel på att Strömstads kommuns Vision 2030 om en folkmängd om 15 000 personer år 2030 kommer att infrias framhålls inte sällan brist på bostäder, även om nog ingen kan säga exakt hur stor denna bostadsbrist är och hur den fördelar sig mellan olika grupper av människor. Det är dock rimligt att gissa att det är yngre personer och familjer som är mest berörda.

Eftersom utbudet av bostadsrätter i centrala Strömstad för närvarande förefaller vare större än efterfrågan, får bostadsbristen antas vara hänförlig till hyresrätter.

För att i någon mån råda bot på bristen på hyresrätter har i det avtal varigenom bostadsföretaget Riksbyggen anvisats mark i Canningområdet, det så kallade Canningavtalet, föreskrivits att av det totala antalet bostäder i området ska minst 20 procent vara hyresrätter. Övriga bostäder förutsätts bli upplåtna med bostadsrätt eller äganderätt. Eftersom hyreslägenheterna beräknas få mindre yta än bostadsrättslägenheterna, innebär nyssnämnda föreskrift i Canningavtalet att endast cirka 15 procent av bostadsytorna kommer att vara upplåtna med hyresrätt.

Bland politiker och andra debattörer i Strömstad finns uppfattningen att det vore önskvärt med en större andel hyresrätter på Canningområdet.

Hyresrätten är en boendeform som passar bäst för många människor, till exempel den som inte vill ha ansvar och praktiska bestyr som en ägd bostad kan föra med sig samt, inte minst, den som inte har tillräckligt med egna pengar för kontantinsatsen vid köp av en egen bostad i form av ett småhus eller en bostadsrätt och efterföljande amorteringar på lån, särskilt under rådande amorteringskrav som Finansinspektionen ålagt bankerna.

För de senast nämnda personerna är dock Canningprojektet diskutabelt från bostadsförsörjningssynpunkt.

Hyresrätten är den ekonomiskt minst fördelaktiga boendeformen för den boende. Hyresgästen måste betala en hyra som inkluderar täckning för hyresvärdens räntor och amorteringar, hyresvärdens vinst samt hyresvärdens fastighetsskötsel som typiskt sett är dyrare än skötseln av en enskilt ägd bostad. Hyresgästen går också miste om den vanligen mycket säkra värdestegring som hyresvärden får på sin fastighet (se bara hur mycket Strömstadsbyggens fastigheter ökat i värde).

Med detta resonemang blir det naturligen så att ju högre hyra en hyresgäst betalar, desto mer dyrbar blir hyresrätten i förhållande till till exempel en bostadsrätt i ett likartat hus där lägenheterna är bostadsrätter.

Det är härvid att märka att hyrorna i fastigheterna i Canningprojektet, om det blir av, kommer att bli mycket höga. För en familj med två barn som vill ha en fyrarumslägenhet om 100 kvadratmeter kan det bli en månadshyra om 15 400 kronor. För en ensamstående eller ett äldre par som vill ha en lägenhet om 80 kvadratmeter blir månadshyran 12 300 kronor.

Jag anser att man bör väcka frågan om det verkligen finns underlag och köpkraft i Strömstad för hyreslägenheter med så höga hyror. Barnfamiljen som har råd med en månadshyra om över

15 000 kronor har sannolikt tillräckliga ekonomiska resurser för att låna pengar till en egen bostad i form av bostadsrätt eller småhus. Månadsutgiften blir då ofta lägre.

Hyresrätter som planerats för Canningområdet blir med ovanstående resonemang mer lämpade för personer med mycket god ekonomi som vill ha ett praktiskt sett bekymmersfritt boende som till exempel äldre personer som sålt sin villa i Strömstad eller personer från andra håll som vill bo centralt och vackert i Strömstad (som ska bli en internationell småstad enligt Vision 2030). Önskvärd social struktur i Canningområdet kan då bli svår att uppnå.

Av ovanstående skäl anser jag det kanske inte riktigt att förlita sig på hyresrätter i Canningområdet som en robust lösning, ens dellösning, på Strömstads bostadsproblem. Hyresrätter i billigare lägen kan vara att föredra och lämpligare att prioritera. Alltså: Gärna hyresrätter men kanske inte just nu i Canningområdet!

Dag Wersén Moderat ledamot i kommunfullmäktige