Äkta kärlek är att sluta hjälpa till hemma
På alla hjärtans dag vill jag ge män i heterosexuella relationer det bästa kärleksrådet jag vet: sluta hjälpa till hemma!
Enligt statistiska centralbyrån jobbar män och kvinnor ungefär lika mycket totalt sett, men kvinnor i Sverige lägger ner en hel timme mer per vardag än män på obetalt hushållsarbete, medan män lägger den timmen på betalt arbete. Det är fem timmar i veckan – 260 timmar per år – som kvinnor jobbar gratis. Då är dessutom ”projektledarrollen” inte inräknad – den tid kvinnor planerar middagar, inköpslistor, barnens gympakläder, nya regnstövlar och båda era föräldrars julklappar.
En timme mer. Men hur går det ihop, frågar sig en kollektiv och presumtiv skara män – vi byter ju däck på bilen? Och glömmer att bildäck byts två gånger per år; medan mat ska lagas precis varje dag, flera gånger per dag, året om.
Det händer att vissa män, för att slippa städa, ”misslyckas” med städningen – ”råkar” slänga in en röd strumpa med (hennes) vita kläder, eller krossar kristallglas när han diskar. Men vet ni vad? Vi kvinnor börjar se igenom det. Det är helt omöjligt att män, som kan ha precisionen att vara neurokirurger och simultankapaciteten att ha vd-positioner, inte ska kunna sätta på en diskmaskin. Som den briljanta psykologen Sandra Lindström skriver: ”Om du har klarat av en utbildning, tagit körkort, eller kan använda en dator så kan du lära dig allt som handlar om hushållsarbete eller skötsel av hem och barn. Dina protester handlar då enbart om makten som du upprätthåller gentemot den du säger dig älska. Du utnyttjar dina patriarkala fördelar.”
Carin Holmberg skriver: ”En man som delar lägenhet med en killkompis kan inte vältra över ansvaret och utförandet av allt det nödvändiga [hushållsarbetet] på kamraten. Det säger sig självt att man inte behandlar en kompis på det sättet”. Ändå bortser många män idag helt från allt vad rättvisa heter i sin egen kärleksrelation; och avstår från det gemensamma arbetet bara för att de kan. Fortfarande, år 2020, är hushållsarbetet obligatoriskt för kvinnor och valbart för män. Och det är inte klokt. Ni har valt att ha ett gemensamt hem – självklart är ni gemensamt ansvariga. Med Lindströms ord ”Allt du väljer att inte göra, lägger du automatiskt på den person du lever med”. Det är en delförklaring till varför utmattningssyndrom har ökat lavinartat bland kvinnor. Kvinnors stress-nivåer stiger enligt studier efter arbetsdagens slut, medan mäns sjunker. Det obetalda hemarbetet är en orsak till att kvinnor har lägre lön än män – att hälften av alla kvinnor som går i pension idag helt eller delvis blir beroende av garantipension, ”fattigpension”.
Vi har också helt olika måttstockar för föräldraskap. En pappa som är föräldraledig lika länge som sin partner får höra hur duktig han är och kan till och med få beröm för att han ”sitter barnvakt” – ingen berömmer en kvinna som är hemma med sitt eget barn. Det är dags för er moderna män att sluta jämföra er med era gamla pappor. Kom in i matchen – jämför er med barnens mamma.
”Hög städtröskel”, förresten, finns inte. Antingen sätter den med mest erfarenhet av städning städtröskeln på grundval av sin expertis, eller så sätter ni er ner tillsammans och bestämmer en rimlig städnivå ni båda kan vara överens om och nöjda med.
En amerikansk studie visar att feminister har ett bättre sexliv än andra – med andra ord: Om man bäddar får man ligga. Men att dela hemarbetet handlar inte om ”belöning” – utan om rättvisa.
Killräckligt bra i hemmet är inte bra nog, det är i medel en halvtimme för lite per vardag. Nu vill jag att vi hjälps åt att utplåna uttrycket ”hjälpa till hemma”. Ersätt det med ”jag tar min halva” – det är kärlek på riktigt!
Marielle Alvdal
Feministiskt initiativ Strömstad