Kan det hårda tonläget avskräcka från engagemang?

På redaktionen brukar vi säga att det alltid händer något när det är kommunfullmäktige i strömstad. politikerna i strömstad formulerar sig ofta rubrikmässigt i talarstolen.

Om man jämför med politiken i Tanum så är det en milsvid skillnad på temperaturen i debatten. Visst händer det att till exempel Louise Thunström (S) utmanar lite från talarstolen, men stämningen är ändå för det mesta avslappnad och med fokus på sakfrågorna.

Kanske beror den här skillnaden på att de borgerliga partierna haft makten i Tanum ända sedan kommunreformen 1971 – det blir nästan 50 år av borgerligt styre – till skillnad från i Strömstad där makten ständigt skiftar mellan olika konstellationer, för tillfället en ovanligt eklektisk blandning där S, KD, Fi och V samarbetar, med SD i bakgrunden som garant för att vinna en majoritet. Ett sådant fyrverkeri av skilda politiska färger är något ganska ovanligt i det politiska Sverige, något som har gynnat en väldigt öppen och stundtals nästan skoningslös politisk debatt.

” Det finns en viktig demokratisk utmaning i att samtalet upplevs som hårt och för många avskräckande

Det är kanske både på gott och ont, visar det sig. För nu är det flera politiker – på varsin sida av de nuvarande blockgränserna i Strömstad – som slår larm om att tonläget börjar bli lite väl tufft.

När Marielle Alvdal (Fi) från talarstolen slog fast att SD är främlingsfientliga fick hon genast en replik från Simone Fischer (M) som sa ifrån att vi ska ha en respektfull ton i fullmäktige. Och efteråt skickade Kristdemokraterna in en insändare till tidningen där de skrev: ”att man nedvärderar varandra eller andra partier inte är acceptabelt”.

Rose-Marie Fagerberg (KD) tillägger i intervjun som ni kan läsa här i tidningen att man ”ofta hör från vänner och bekanta att de inte orkar sätta sig in i vad vi pratar om i kommunfullmäktige, för det är bara en massa tjafs.”

Hon har förmodligen rätt i att ett hårt polariserat samtalsklimat kan stöta bort människor som inte redan är politiskt engagerade.

I forskningsprojektet ”Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister?” vid Lunds universitet (2018) har forskarna Nils Gustafsson och Malena Rosén Sundström studerat hur unga upplever politiska diskussioner i digitala kanaler.

En slutsats i studien är att det hårda och polariserade debattklimatet på sociala medier gör att många hellre avstår från att diskutera politik där.

De åsikter som får stor spridning är inte sällan kontroversiella och konfliktinriktade, vilket påverkar debattklimatet.

– Det finns en viktig demokratisk utmaning i att samtalet upplevs som hårt och för många avskräckande, säger forskaren Malena Rosén Sundström.

Har debattklimatet i kommunfullmäktige på samma sätt som i sociala medier blivit hårdare och mer polariserat? Det vore spännande att få veta vad vanliga, icke politisk engagerade medborgare tycker i frågan. Skriv gärna ett mejl till jakob.simonson@stnb.se. Jag kommer inte att i tidningen publicera några namn på dem som tycker till.