Ska Strömstad och Tanum slås ihop?
När landshövdingen Anders Danielsson under våren, som statens förlängda arm, ska diskutera sammanslagning med små kommuner är det inte alla som är intresserade.
Enligt Kommunutredningens nyligen presenterade förslag till effektivitetshöjning och besparing för kommuner har varken Tanum eller Strömstad tillträckligt med invånare, för att fortsätta som enskilda kommuner. Det blir nu landshövdingens huvudbry, och folket ska tillfrågas.
Det är nämligen landshövdingen Anders Danielsson i Västra Götaland och alla hans landshövdingskollegor i landet som ska föra diskussionen vidare med kommunerna, om eventuella sammanläggningar eller framtida samarbeten mellan kommunerna. Detta kan ske, skriver kommunutredarna, genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande.
Utredningen lägger därmed vikt vid att allt ska ske frivilligt. Att landshövdingarna kopplas in betyder alltså inte att staten utövar någon fogdemakt i den här frågan.
Vid årsskiftet hade Tanums kommun 12 841 invånare och Strömstad hade 13 218. Det är långt ifrån de 20 000-40 000 invånare som kommunutredningen tycker är lagom, för att en kommun ska klara sig ekonomiskt och kunna locka till sig kompetens.
– Men det finns ingen anledning för kommuner i norra Bohuslän att slås ihop, om man ser det ekonomiskt och på lite kortare sikt. De här kommunerna visar en hyfsat bra ekonomi med plus i årsresultaten, konstaterar Strömstads kommundirektör Mats Brocker.
Han syftar på Strömstad (+ 64 miljoner) och Tanum (+4,1 miljoner). Men även Lysekil (+9,2 miljoner) och Munkedal (+ 29 miljoner) gick bra 2019.
– Det talas om att en större kommun lättare kan dra till sig kompetens och kvalificerade invånare och det är kanske i viss mån korrekt, lägger Mats Brocker till.
Kommunchefen Ulf Ericsson i Tanums kommun är lite mer försiktig med att uttala sig kategoriskt
i den här frågan.
– Dels har jag ännu inte hunnit läsa Kommunutredningen och sedan är detta i första hand en politisk fråga, säger han.
Liberalernas gruppledare i Tanum, Benny Svensson, tvekar inte.
– Vi är en väl fungerande kommun som ökat sin befolkning över några år och som under 20 år har haft bra kontroll på finanserna. Så att slå samman med andra kommuner är inte aktuellt och har inte varit uppe på agendan, berättar Svensson.
– Däremot har en del samarbeten över gränserna diskuterats och när det gäller till exempel kostchef så är det aktuellt.
Partikollegan och oppositionsråd för L i Strömstad, Lars Tysklind, tror heller inte att någon kommunal samgång med Tanum är aktuell.
– Den här frågan har aldrig varit aktuell här hos oss. Men vi ska så klart se på samarbeten med andra i olika frågor, säger Tysklind,
I Kommunutredningen framgår att 69 svenska kommuner (24 procent) hade negativt ekonomiskt resultat 2018, att jämföra med 2017 då endast 19 kommuner visade minus. Och utvecklingen fortsätter, menar utredarna och varnar för att ”kommunernas utmaningar är stora och växande”.
Men inte heller intresseorganisationen SKR (Sveriges kommuner och regioner) verkar övertygad om föredelen med att slå samman kommuner. ”Kommunsammanslagningar är ingen universallösning” skriver organisationen i en kommentar till kommunutredningen.
”Kommuner har till skillnad mot regioner en mer lokal logik som gör sig svårt att utföra på en annan geografisk plats och invånare i småkommuner upplever i högre grad, att de har möjlighet till inflytande”, konstaterar SKR.
Enligt statistiska centralbyrån, SCB, har de invånarna också betydligt större förtroende för det lokala politiska styret. Vid två folkomröstningar (2009 och 2018) har folket i de två kommunerna Mörbylånga och Borgholm röstat om att slå kommunen samman. Båda gångerna har folkets svar blivit NEJ.
När samgång av fem kommuner i Dalsland diskuterats har Dals Ed motsatt sig. I Danmark har antalet kommuner reducerats från 239 till 98 genom sammanslagningar de senaste åren.