Vegetariskt varje dag på Hamburgsundskolan
Mer mat på skoltallrikarna ska vara vegetarisk och svinnet ska gå ner. På Hamburgsundskolan erbjuds eleverna en vegetarisk rätt varje dag.
Det är torsdag och lunch i Hamburgsund. Vid ett av borden i matsalen sitter skolans enda vegan, Saga Karlsson. Hon går i nian och fick upp ögonen för växtbaserad mat genom Youtube.
– Efter att ha kollat på massa klipp beställde jag hem en tidning om vegansk mat och då bestämde jag mig. Jag ville bidra till ett bättre liv för djur och till ett bättre klimat, säger hon.
Ur hennes perspektiv är det inte något särskilt stort steg för den som vill sluta äta kött.
– Om man tycker om smaken av kyckling kan man krydda den veganska maten på samma sätt. Det är ändå kryddorna som gör skillnaden, säger hon.
Hemma händer det att de äter vegetariskt men det är också ofta som de övriga familjemedlemmarna äter kött.
– Jag får laga min egen mat och jag betalar mina kosttillskott själv. De kostar ungefär 250 kronor i månaden, säger hon.
Bredvid henne sitter bästisen Astrid Grimwad Axelsson. Även hon föredrar en tallrik fri från kött.
– Mjölk tål jag inte och om jag äter kött så ska det vara vilt. Därför blir det mycket veganskt, så det är skönt att vi har möjlighet att äta det här på skolan. Här äter jag aldrig kött, säger hon.
Av de 350 portioner som serveras varje dag på Hamburgsundsskolan är ungefär 40 vegetariska. Men vissa dagar serverar de helvegetariskt. Dagen innan tidningens besök var en sådan. Då serverades potatis- och purjolökssoppa med pannkakor till. Att intresset för maten skulle minska på grund av att den är vegetarisk kan inte kökspersonalen märka av.
– Det är ingen skillnad, åtminstone har vi inte tänkt på att det skulle vara det, säger Malin Jonasson, kökschef på Hamburgsundsskolan.
– Soppa är i regel populärt, jag tror inte att eleverna tänker på om den är vegetarisk eller inte.
I klimat- och miljöstrategin som klubbades igenom under senaste kommunfullmäktige står bland åtgärderna att maten som serveras i kommunala kök i högre utsträckning ska vara vegetarisk.
” När vi gör fiskgratäng gör vi också en quorngratäng på ungefär samma sätt Caroline Juliusson
I höstas infördes det vegetariska alternativet i Tanums skolor men det tog ett tag innan elever förstod att de fick ta av den.
– I början var det många som trodde att det var specialkost men nu har det satt sig, nu är det fler som vågar prova. Många tar av det vegetariska alternativet när vi serverar fisk.
Vegetariska vårrullar och quorn av alla slag brukar tuggas med frisk aptit enligt kökspersonalen.
– Det vegetariska alternativet är likt den vanliga matsedeln. När vi gör fiskgratäng gör vi också en quorngratäng på ungefär samma sätt, säger köksbiträdet Caroline Juliusson.
De yngre eleverna bryr sig inte så mycket ifall det är kött i maten eller inte, enligt kökspersonalen på Hamburgsundskolan.
– De har lättare för att testa den, jag tror inte de tänker så mycket
Det är skrämmande mängder mat som vi slänger i landet i varje år. Då måste vi lära våra barn att man äter upp maten.
Agneta Kullberg
på ifall den är vegetarisk eller inte, säger Malin Jonasson.
Köksbiträdet Jessica Larsson fyller i.
– Förr eller senare kommer de äldre också att bli lockade, det kommer att ge ringar på vattnet. Och för oss känns det väldigt roligt att kunna erbjuda alternativet.
I klimatstrategin står också att matsvinnet ska ner. I dag är det den mest populära maten som slängs mest, tacos exempelvis.
– Då tänker eleverna att det kommer att vara gott och därför tar de så mycket att de inte orkar äta upp, säger Malin Jonasson.
För henne är minskningen av tallrikssvinnet en hjärtefråga och hon har hållit kurs inom ämnet.
– Det kan ha med stress att göra också. Ibland är det lång kö och då tar man en extra stor portion för att man inte vill köa igen. Grupptryck är en annan faktor bland de äldre eleverna. Om kompisarna vill gå till affären vill man kanske inte sitta ensam utan slänger då maten som man har kvar.
De yngre brukar dock äta upp. – Det är väldigt sällan som de slänger mat.
Förr var det kökspersonalen som lade för eleverna mat men ur svinnsynpunkt tror Malin Jonasson att det är bra att eleverna får ta själva.
– Om man har en dålig dag och inte alls är särskilt hungrig är det ju inte bra om någon lassar på en stor portion. Då blir det att man slänger istället. Det är bättre att eleverna lär sig hur mycket de orkar äta.
I köket jobbar de också för att minska svinnet. Balansen handlar om att fylla på så att det ser aptitligt ut men inte så pass mycket att det behöver slängas.
– Därför brukar vi plocka fram mindre skålar mot slutet av dagen.
Och ibland händer det att de lagar för mycket mat. Det brukar personalen se med en gång.
– Då kyler vi eller fryser ner det så kan man plocka fram det vid ett annat tillfälle, som en alternativ rätt. I dag serverar vi biff stroganoff, och en kycklinggryta som vi lagat tidigare.
Kostchefen i Tanums kommun menar att föräldrar bär ett visst ansvar när det kommer till svinnet.
– Det är skrämmande mängder mat som vi slänger i landet i varje år. Då måste vi lära våra barn att man äter upp maten. Det måste ske hemma och i den pedagogiska verksamheten, säger Agneta Kullberg.
Gällande vegetarisk mat tycker hon att det är bra att den finns som ett alternativ. Att införa fler helvegetariska dagar är inte prioriterat.
– Jag tror att det är bra att eleverna får välja själv. Så att man inte väljer bort skollunchen eftersom det inte finns något som man vill äta.