Kvinnodagen 8 mars firad med allvar och glädje i Strömstad
Nyheter: Stressens hälsorisker och vad man kan göra åt det blev gemensamt tema.
Folkets hus rosa band markerar vägen till psykologen Sandra Lindströms föreläsning om ”den ojämställda stressen”, arrangerad av ABF, Feministiskt initiativ, Kommunal, Kvinnojuren Emelie, S-kvinnorna och Vänsterpartiet.
Folkets hus myllrar, det här drar folk.
Fram mot slutet av sin föreläsning sätter Sara Lindström fart på sin publik, ber oss diskutera sinsemellan hur man ska lösa alla de vardagliga uppgifter som behöver utföras, om man följer det råd kvinnor ibland kan få när de dignar under det som ska göras, både hemma och på jobbet: ”Gör bara det du vill.”
Förslag finns, som att anställa städhjälp. göra upp schema som fördelar ansvaret eller att äta ute. Men de visar sig alla vara tämligen otillräckliga. Den slutsats Sandra Lindström vill fram till är att det finns saker som behöver utföras, vare sig man har lust eller inte. Och att man och kvinna behöver ta gemensamt ansvar.
– Ge aldrig rådet att man bara behöver göra det man vill. Det är sinnessjukt dåligt.
Hon har som klinisk psykolog arbetat med patienter som drabbats av utmattningssyndrom och konstaterar att psykisk ohälsa och stress är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Det är så vanligt och följer sådana mönster att hon dragit slutsatsen att individuella insatser inte räcker.
– Det är inte rimligt att hålla på och plåstra om en och en när så många blir sjuka.
Man vet en del om vad som är risker och vad som skyddar. Och när Sandra Lindström jämför friskoch riskfaktorer i traditionella kvinnoyrken och dito mansyrken finner hon en anhopning risker i kvinnoyrkena och tvärtom, friskfaktorer, hos mansjobben. Det handlar om sådant som att chefer inte har fler anställda att ansvara för än att hen hinner med samtal och ledningsuppgifter eller att resurserna räcker för uppgifterna.
Men livet är inte enbart yrkesarbete utan också fritid. På denna fria tid ska dock också arbete utföras, de obetalda men nödvändiga uppgifter som håller ihop hemmet och vardagslivet: tvätt, matlagning, städning, tid för barn och gamla. Och för att hålla igång allt krävs planering, någon som håller både ögon och tankar på vad som händer och kommer att hända.
Många lever med en ständig känsla av att tiden aldrig räcker till. Särskilt många av dem är kvinnor. Den psykiska ohälsan drabbar kvinnor hårdare än män.
– Hur man förklarar det påverkar hur man tänker sig att man kan lösa problemet, säger Sandra Lindström.
Hon vänder sig emot förklaringar som lägger skulden på enskilda individer, med råd till kvinnor att inte vara så duktiga, skruva ner ambitionerna – samtidigt som man säger att kvinnor måste anstränga sig mera och ta mera plats i yrkeslivet.
– Ni hör väl att det här är oförenliga uppmaningar?
Budskapet är att problemen inte är individuella utan att hela samhället är organiserat så att marginalerna blir så små att bara en liten extra påfrestning får människor att bli sjuka.
Det visar sig till och med att när män tar hälften av ansvaret för barn och hem blir de mera sårbara för psykisk ohälsa – medan kvinnan i familjen inte minskar sin risk.
– Se till att överleva, är Sandra Lindströms första uppmaning.
Hon hämtar en bild från flygets värld. På flyget uppmanas man ta på sin egen syrgasmask först om något händer och hjälpa barnet sedan. Gör man inte det förlorar man medvetandet och kan inte göra något alls. Samma gäller inför risken av utmattning: överlev själv, annars kan du inget göra för någon annan.
Nästa uppmaning blir att använda rätt måttstock. Män bör inte jämföra sina insatser med andra mäns utan hellre med sina mödrars.
– Kvinnor har gått ut ur hemmen men män har inte gått in i samma utsträckning.
Utanför Skagerack står Emilie Flygare Carlén blomsterhöljd. Inuti kulturhuset myllrar det också. Här är det Soroptimisterna som firar 8 mars, en tradition med numera tjugotalet år på nacken. Kakbord och te, prat kring borden, ung musik på scenen. Så är det dags för panelsamtal och nu är temat likartat det som just avhandlats på Folkets hus. Frågan som ställs är hur vi kan använda närmiljön för att må bra och motverka stressen, utan stort krångel och höga kostnader.
China Persson från Friluftsfrämjandet håller upp böcker som beskriver Bohusleden, Kustleden och vandringsleder i gränsområdet och talar varmt om vandring i skog och mark.
– Bestäm med en kompis att träffas och gå en tur. Har ni börjat slutar ni inte, lovar hon och slår ett slag för skönheten hos Kuststigen vid Hälle och Idefjorden.
Christer Desmo och Johnny Melander från Löparklubben kan erbjuda sin stolthet – terrängbanan i Erlandseröd. Där har såväl elitlöpare som motionärer och promenadfolk fem olika banor och en stig till grillplatsen med utsikt över Strömsvattnet att välja på. Det finns slingor på mellan en och sex kilometer – snart också en 11 kilometersbana. Och så finns äventyrsbana, balansbana och utegym.
Anne-Sofie Holm från Bohuslindens stresskola hakar på skogstemat och talar om skogsbad.
– Naturen är bästa stället att vistas på om man är utsatt för stress.
Att ta ett skogsbad handlar inte i första hand om motion utan om att komma till ro, stillna, kunna lyssna och gå ner i tempo, förklarar hon.
– Forskning visar att om man kramar ett träd utsöndrar det aromatiska ämnen som lugnar människor och sänker blodtrycket.
Lugnande är också djupa andetag, påpekar yogaläraren May Ingridsdotter.
– Ta några djupa andetag. Andningen är alltid med dig. Du kan inte andas i framtiden och inte i dåtiden. Du måste vara i nuet.
Och yoga, säger hon vidare, kan alla göra, den anpassas efter vars och ens förmåga och behov.
Så släpps publiken lös på andra våningen till loppmarknad av skänkta kläder. Medan det provas och mäts och bläddras bland galgarna gör sig mannekängerna redo i husets andra ände. Snart ska de skrida nedför trappan i kreationer av nykombinationer från second hand-fynd.
” Det är inte rimligt att hålla på att plåstra om en och en.. Sandra Lindström psykolog