Jo­a­kim Bro­man: Ing­en kli­matom­ställ­ning ut­an lön­sam­het

Hur ska det svens­ka jord­bru­ket bli fos­sil­fritt? Som en del av re­ge­ring­ens ini­ti­a­tiv Fos­sil­fritt Sve­ri­ge pre­sen­te­ra­de lant­bruks­sek­torn i vec­kan (5/3) sin färd­plan mot fos­sil­fri­het hos Lant­bru­kar­nas Riks­för­bund, LRF.

Strömstads Tidning - - Fria Ord & Ledare - Jo­a­kim bro­man Li­be­ra­la Ny­hets­by­rån

Det lär knap­past bli en en­kel re­sa. Ta ba­ra driv­me­dels­frå­gan. Färd­pla­nen anger att jord­bru­ket ska va­ra 100 pro­cent fos­sil­fritt på driv­me­del, tork­ning och vär­me år 2030. Men ef­tersom elekt­ri­fi­e­ring­en av lant­bruks­ma­ski­ner bå­de är svå­ra­re att ge­nom­dri­va och har på­bör­jats se­na­re än för ex­em­pel­vis per­son­bils­flot­tan är in­hemskt pro­du­ce­ra­de bio­driv­me­del hu­vud­spå­ret.

Pro­ble­met är ba­ra att ef­ter­frå­gan på biobräns­len kom­mer att ex­plo­de­ra de kom­man­de tio åren. I de färd­pla­ner som pre­sen­te­rats in­om ra­men för Fos­sil­fritt Sve­ri­ge har den för­vän­tat till­gäng­li­ga vo­ly­men in­teck­nats många gång­er om. Flyg­sek­torn, tung tra­fik och kol­lek­tiv­tra­fik, fjärr­vär­me­verk, gruv­nä­ring­en och fle­ra and­ra vill an­vän­da mer biobräns­len i si­na om­ställ­ning­ar. Även om pro­duk­tio­nen ökar kom­mer det in­te att räc­ka till al­la. Man mås­te ock­så frå­ga sig hur kli­mats­mart det är att el­da upp skogs- och jord­bruks­pro­duk­ter sna­ra­re än att an­vän­da mar­ken till an­nat.

Skul­le man trots des­sa svå­rig­he­ter lyc­kas lö­sa driv­me­dels­frå­gan har man kom­mit en bit på vägen mot att gö­ra jord­bru­ket fos­sil­fritt – då åter­står främst smar­ta­re pro­duk­tion av konst­göd­sel. Men man är långt ifrån kli­mat­ne­ut­ra­li­tet. Mind­re än tio pro­cent av jord­bru­kets kli­ma­t­ut­släpp kom­mer från ar­bets­ma­ski­ner (Jord­bruks­ver­ket). Den ab­so­lu­ta le­jon­par­ten kom­mer istäl­let från nöt­kre­a­tu­rens me­ta­n­ut­släpp och från mar­kan­vänd­ning när den bru­kas. Lant­bru­kets färd­plan för­hål­ler sig i prin­cip in­te till des­sa. Det är kanske be­grip­ligt i lju­set av att färd­pla­nen syf­tar till just fos­sil­fri­het och in­te en ge­ne­rell kli­matom­ställ­ning, och med tan­ke på att om­rå­de­na i nå­got av­se­en­de är en del av kärn­verk­sam­he­ten – att hål­la djur och plö­ja jor­den. Men sam­ti­digt be­ty­der det att kli­mat­frå­gans vik­ti­gas­te frå­ge­ställ­ning­ar skjuts på fram­ti­den.

Det är dock bra att lant­bruks­bran­schen är så tyd­lig i att sam­man­kopp­la kli­matom­ställ­ning­en med eko­no­misk lön­sam­het. Just för jord­bru­ket är det ett sam­band som in­te kan un­derskat­tas. Svens­ka bön­der är re­dan idag hårt pres­sa­de – var fjär­de mjölk­ko är bor­ta se­dan mil­len­ni­e­skif­tet (DI 28/2 -19) – och kom­mer i de fles­ta fall in­te att kla­ra nya skat­te­bör­dor el­ler re­gle­ring­ar. Det är dels pro­ble­ma­tisk ur be­red­skaps­syn­punkt och sett till and­ra mil­jöfrå­gor än kli­ma­tet. Men fram­för allt är ris­ken up­pen­bar att pro­duk­tio­nen sker nå­gon an­nan­stans. Ef­tersom det svens­ka jord­bru­ket re­dan är kli­mats­mart (Land Lant­bruk 16/10 -19) till att bör­ja med kan öka­de ut­släpp på to­ta­len bli re­sul­ta­tet.

Att sä­ker­stäl­la det svens­ka jord­bru­kets kon­kur­rens­kraft är där­för li­ka vik­tigt som att fa­sa ut fos­si­la bräns­len. Skat­te­sänk­ning­ar och re­gel­förenk­ling­ar som re­sul­te­rar i ökad svensk pro­duk­tion kan fak­tiskt in­ne­bä­ra sänk­ta kli­ma­t­ut­släpp på eu­ro­pe­isk ni­vå. Och ba­ra den som är lång­sik­tigt lön­sam kan in­ve­ste­ra i en grön om­ställ­ning.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.