En un­der­bar bok om en un­der­bar rot – le­ve kål­ro­ten!

Jag har länge tyckt att kål­ro­ten är en un­derskat­tad rot­sak. Den är vac­ker, god och mångsidig. Och nyt­tig. Men den räk­nas lik­som in­te rik­tigt. Så und­ra på att jag blev för­tjust och ny­fi­ken när jag upp­täck­te en helt ny bok: Un­der­ba­ra kål­röt­ter.

Strömstads Tidning - - Kultur & Nöje - Ma­ri­ta Adams­son ma­ri­ta.adams­son@st­nb.se 0526-624 02

Den har gi­vits ut på Isa­bergs För­lag och med­ar­be­tar­na är många – he­la Kål­rot­sa­ka­de­mi­en, bil­dad 2015 för att spri­da den svens­ka ma­tens kul­tur­arv. Kål­ro­ten vi­sa­de sig va­ra en ut­märkt sym­bol, fram­ta­gen som kors­ning mel­lan ro­va och kål un­der 1500- el­ler 1600-ta­let, i kanske Fin­land el­ler Ing­er­man­land, då de­lar av den då­va­ran­de stor­mak­ten Sve­ri­ge, som ock­så fick ge sitt namn åt rot­sa­ken i många and­ra län­der.

Den hit­ta­de ut i värl­den och blev känd för att kun­na kla­ra ”The Hung­ry Gap”, den tid på året när hös­tens skörd ta­git slut och ing­et nytt än­nu kan skör­das. Den kla­rar sig helt en­kelt länge.

Un­der­ba­ra kål­röt­ter har bli­vit en oer­hört in­ne­hålls­rik och spän­nan­de bok – fak­tiskt helt un­der­bar. För mig var det till ex­em­pel en över­rask­ning att den rot­sak jag har ett så varmt för­hål­lan­de till i själ­va ver­ket finns i mas­sor av va­ri­an­ter, som va­ri­e­rar myc­ket i så­väl färg, som struk­tur som smak. Boken lis­tar och be­skri­ver 50 av de 52 sor­ter med svenskt ur­sprung som finns i NordGens re­gis­ter. Det räc­ker ju en god bit!

Dess­utom får man ve­ta att kål­röt­ter är tack­sam­ma att od­la, och när man väl har ett re­sul­tat att skör­da är det dags att ta fram boken igen och se hur man an­vän­der oli­ka de­lar av kål­ro­ten och hur man kan skör­da och an­vän­da den i oli­ka sta­di­er.

Det finns för­stås en re­cept­del, lätt att to­talt för­lo­ra sig i. Den bör­jar med tra­di­tio­nel­la nor­dis­ka re­cept och med klas­si­kern rot­mos. Men se­dan kom­mer ock­så kål­rotslå­dor, som vi­sar att kål­ro­ten gör skäl för sin pla­ce­ring på lis­tan över slow food, samt nya re­cept med kål­rot, som kål­rot med pä­ron, libb­stic­ka, gårds­ost och has­sel­nöt. Visst lå­ter det som ett mås­te att prö­va? Och kan man an­nat än bli ny­fi­ken på kål­rotsre­cept från In­di­en med ga­ram ma­sa­la el­ler cur­ry?

En hel av­del­ning kitt­lar dess­utom ny­fi­ken­he­ten med att pre­sen­te­ra re­cept där kål­ro­ten har en ovan­lig roll, som Tar­te aux Swe­de, en ka­ka med smör­deg, kål­rot och ci­tron, el­ler kryd­dig kål­rotska­ka och kål­rots­man­del­lim­pa. Kål­rots­d­rin­kar finns ock­så att för­dju­pa sig in­nan man kan stu­de­ra kål­ro­ten in­om konst och mu­sik och se­dan över­gå till de mer ku­ri­ö­sa sam­man­hang­en, som att ett rock­band från Sacra­men­to på 70- och 80-ta­len gav hund­ra­tals spel­ning­ar och het­te – Ru­ta­ba­ga Boo­gie Band. Ru­ta­ba­ga är ett av kål­ro­tens in­ter­na­tio­nel­la namn.

Så nu är det ba­ra att lä­sa. Och kö­pa hem en re­jäl kål­rot och bör­ja bo­ta­ni­se­ra bland re­cep­ten. Le­ve kål­ro­ten!

Bild: Pa­trik Ar­ne­ke

Till hälf­ten kål, till hälf­ten ro­va. Kål­ro­ten är ska­pad av män­ni­skan – i 1600-ta­lets Fin­land el­ler Ing­er­man­land. Den bör­jar få ställ­ning som de­li­ka­tess; på 2018 års No­bel­me­ny var den en vik­tig in­gre­di­ens. I Schweiz gör man lyk­tor av ut­skur­na kål­röt­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.