Strömstads Tidning

För 100 år sedan härjade också en pandemi

I dag när coronaviru­set sprider sig i världen och hotar vår hälsa så kan det vara bra att tänka tillbaka 100 år när spanska sjukan också for över världen i en viruspande­mi.

- Lars Joelsson

Jag har därför läst död- och begravning­sböcker 1918–1919 för alla församling­ar i nuvarande Tanum och Strömstad kommun. I Tanums kommun fanns då församling­ar i Grebbestad, Fjällbacka, Tanum, Kville, Lur, Svenneby, Bottna, Mo och Naversta. I Strömstads kommun: Strömstad, Skee, Tjärnö, Hogdal, Krokstrand och Näsinge.

Spanska sjukan orsakades av ett influensav­irus som snabbt spred sig över världen från mars 1918 till juni 1920. Den kom i tre vågor varav den andra var den svåraste. Till Norrbotten kom spanska sjukan senare och mellan januari och april 1920 dog många i Norrbotten. I Arjeplogs kommun dog tre procent av befolkning­en. I våra kommuner inträffade i stort sett alla dödsfallen mellan oktober 1918 och mars 1919.

I hela riket dog, enligt Wikipedia, 37 573 personer, Sverige hade då en befolkning på 5,8 miljoner (enligt SCB). Dödlighete­n var lika mellan båda könen, se diagram 1.

I Tanums kommun dog 66 personer och i Strömstad 146 personer. Tanum hade då en befolkning på 18 936 och Strömstad 15 144 personer (enligt folkräknin­g 1920, Kungl. Statistisk­a Centralbyr­ån).

I Tanum dog alltså 0,3 procent av befolkning­en och i Strömstad 0,9 procent, medan andelen döda i Sverige var 0,6 procent av hela befolkning­en. I Strömstads församling hade prästen angett spanska sjukan som dödsorsak för sex personer, men under samma tid och för samma åldrar angett influensa epidemi plus lunginflam­mation som dödsorsak för 15 personer. Jag har därför också räknat dessa som spanska sjukan.

Till skillnad mot coronaviru­set som verkar vara mest farlig för äldre personer så skördade spanska sjukan flest unga personers liv. Medelålder­n av de som dog var 28 år (enligt Läkartidni­ngen) vilket stämmer med Tanum och Strömstad. Se diagram 2.

Som framgår av diagrammet var det flesta som dog mellan 20 och 30 år, men det fanns också några som dog före 10 års ålder. Många dog av lunginflam­mation och till skillnad från i dag så fanns inte antibiotik­a 1918. Den första penicillin­behandling­en i Sverige var 1944.

När många unga människor i ett samhälle eller församling dör under en kort tid så förstår man vilken skräck och sorg som folk kände. Ett exempel från Kämperöd är bröderna Hans Albert Alf, och Karl Einar Alf. De föddes i Stora Anrås och var båda sjömän. Karl Einar dog den 3 november 1918 bara 23 år gammal och Hans Albert den 4 november vid 27 års ålder. Den 1 november dog Gustav Adolf Karlsson från Åseröd, 26 år gammal. Han var troligen en kamrat till bröderna. De dog i Gerpen i Skiens kommun i Norge och enligt begravning­sboken så begravdes de där. Det är lätt att förstå vilket stor förlust det var för denna och alla andra familjer som drabbades.

Min pappa som var född 1902 berättade att han själv blev sjuk, men tillfriskn­ade utan några men. Han berättade att en av hans kamrater dog, kanske var det en av dessa bröder. Trots att det var många år sedan kunde jag tydligt känna hur det ännu påverkade pappa när han berättade om dem som dog.

 ?? Bild: Johnny Samuelsson ?? De flesta som dog i spanska sjukan var mellan 20 och 30 är, till skillnad från covid-19 som främst slår mot äldre. Tidningskl­ipp från Hallandspo­sten 30 september 1919.
Bild: Johnny Samuelsson De flesta som dog i spanska sjukan var mellan 20 och 30 är, till skillnad från covid-19 som främst slår mot äldre. Tidningskl­ipp från Hallandspo­sten 30 september 1919.
 ??  ?? Diagram 2. Dödsfall i spanska sjukan i Tanums och Strömstads kommuner.
Diagram 2. Dödsfall i spanska sjukan i Tanums och Strömstads kommuner.
 ??  ?? Diagram 1. Samtliga dödsfall i spanska sjukan 1918–1919.
Diagram 1. Samtliga dödsfall i spanska sjukan 1918–1919.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden