Ja­kob Si­mon­son: Hit­tills har vi ba­ra sett bör­jan på kri­sen

Strömstads Tidning - - Nyheter - Ja­kob Si­mons­son Ny­hets­chef

Hit­tills har Strömstad ta­git en eko­no­misk smäll i och med de stäng­da grän­ser­na. Nu får vi be­re­da oss på de mänsk­li­ga följ­der­na av co­ro­na­vi­ru­set. Strömstad är kans­ke den kom­mun vars nä­rings­liv hit­tills har drab­bats hår­dast av co­ro­na­ho­tet. Strömstads, Nord­bys och Svi­nesunds fö­re­ta­ga­re byg­ger he­la sin verk­sam­het på att norr­män kom­mer över grän­sen för att hand­la, gå på re­stau­rang och bo på ho­tell. Den nä­rings­gre­nen klipp­tes has­tigt av när Nor­ges re­ge­ring stäng­de grän­sen till Sve­ri­ge för al­la ut­om jobb­pend­la­re den 17 mars. Det har ba­ra gått en dryg vec­ka, men följ­der­na är re­dan känn­ba­ra. Spa­ho­tel­let, La­hol­men och bu­tiksä­ga­re vid grän­sen per­mit­te­rar hund­ra­tals an­ställ­da – ja, kom­mu­nal­rå­det Kent Hans­son pra­tar om upp­åt 1 300 tjäns­ter i Strömstad som häng­er löst när grän­sen är stängd.

Strömstad som i många år har levt på gräns­han­deln har nu för förs­ta gång­en fått kän­na på hur det är att le­va ut­an den. Det åter­står att se hur kom­mu­nens hand­lings­plan för att hål­la fö­re­ta­gen un­der ar­mar­na slår ut. Mer mås­te till även från sta­tens si­da för att ri­da ut den eko­no­mis­ka kri­sen som lu­rar ba­kom hör­net.

Men hit­tills har vi ba­ra sett bör­jan på kri­sen och det mänsk­li­ga li­dan­det som co­ro­na­vi­ru­set or­sa­kar. Ut­brot­tet av sjuk­do­men i Sve­ri­ge är hit­tills ingen­ting mot hur det ser ut i Sy­deu­ro­pa.

”Jag tar in­te i hand” har bli­vit en van­lig häls­nings­fras. Och det är myc­ket klokt.

Jag har en bror som bor i spans­ka Baski­en och en sys­ter i Rom – två av de all­ra värst co­ro­nadrab­ba­de om­rå­de­na i värl­den.

I Spa­ni­en är det i skri­van­de stund (det­ta kom­mer att ha hun­nit för­änd­ras när tid­ning­en är tryckt) 2 206 per­so­ner som har dött i co­vid-19. He­la lan­det är för­satt i ka­ran­tän och män­ni­skor får ba­ra rö­ra sig ut­om­hus för att hand­la mat el­ler me­di­ci­ner, åka till och från job­bet el­ler sjuk­hus. Min bror Mar­tin har ta­git sin till­flykt med fa­mil­jen till lant­stäl­let i de bas­kis­ka ber­gen. ”Här är det folktomt och stil­la”, skri­ver han, ”men Vi­to­ria (pro­vins­hu­vud­sta­den) är en av lan­dets mest kon­cen­tre­ra­de sjuk­doms­här­dar.”

I Ita­li­en skju­ter döds­siff­ror­na än mer i höj­den – ing­et land har drab­bats hår­da­re. I mån­dags ha­de 6 077 in­vå­na­re dött av co­vid-19. He­la lan­det med 60 mil­jo­ner in­vå­na­re har satts i ka­ran­tän. Bu­ti­ker och re­stau­rang­er har stängts, med un­dan­tag för livs­me­dels­af­fä­rer och apo­tek. Pre­cis som i Spa­ni­en får man in­te rö­ra sig fritt på ga­tor och torg. Min sys­ter Elin sit­ter vid da­torn i sin lä­gen­het i Rom och ar­be­tar på di­stans. ”Man får gå ut för att skaf­fa nöd­vän­dig­he­ter och för att rö­ra på sig”, skri­ver hon, ”men po­li­sen kan när som helst stop­pa en och be en att gå hem om de tyc­ker att man ut­nytt­jar den­na fri­het. Jag går ut en gång om da­gen”.

Här i Strömstad är det lug­net fö­re stor­men, och de fles­ta jag pra­tar med tycks va­ra fullt med­vet­na om det all­var­li­ga lä­get. ”Jag tar in­te i hand” har bli­vit en van­lig häls­nings­fras. Och det är myc­ket klokt. Ut­an att va­ra alar­mis­tisk är det ju så att man i nu­lä­get in­te vet vem som är smit­tad. Ef­tersom van­li­ga med­bor­ga­re in­te tes­tas för co­ro­na – det finns in­te till­räck­ligt med te­st­ut­rust­ning för att gö­ra det – är mör­ker­ta­let sä­ker­li­gen stort.

Ett gläd­jan­de fe­no­men är de hjälp­grup­per som snabbt dykt upp med en­ga­ge­ra­de män­ni­skor som hjäl­per äld­re och sju­ka per­so­ner med att hand­la mat och and­ra ären­den.

Det som i Ita­li­en och Spa­ni­en re­dan är för­sent att gö­ra är det som Sve­ri­ge fort­fa­ran­de har chan­sen att ge­nom­fö­ra. Det vill sä­ga att för­sö­ka se till att smit­tans för­lopp sker så lång­samt som möj­ligt så att ut­veck­ling­en är han­ter­lig för vår­den, och att iso­le­ra risk­grup­per. Det för­ut­sät­ter na­tur­ligt­vis att män­ni­skor föl­jer ex­per­ter­nas re­kom­men­da­tio­ner.

För­hopp­nings­vis be­ter sig folk klokt, hål­ler sig in­ne om de verk­li­gen in­te mås­te gå ut, job­bar hem­i­från. Och de som är i risk­grup­pen mås­te hål­la låg pro­fil fram­ö­ver. Så ri­der vi för­hopp­nings­vis ut den här stor­men.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.