Han kom ald­rig igång med det där tem­pel­byg­get

Strömstads Tidning - - Insidan -

Har vår Pro­fil fun­nits i verk­lig­he­ten? El­ler är han ba­ra en my­tisk per­son? Det är en myc­ket omdis­ku­te­rad frå­ga som även kan ha be­ty­del­se­ful­la po­li­tis­ka kom­pli­ka­tio­ner.

Näs­tan al­la män­ni­skor kän­ner till ho­nom. Men då hand­lar det om den my­tis­ka per­so­nen. Det finns inga helt över­ty­gan­de be­vis för att han verk­li­gen har ex­i­ste­rat.

Vår Pro­fil mås­te få ett namn. Låt kal­la ho­nom för Leo. Om han fun­nits så lev­de han för fle­ra tu­sen år se­dan. Det är där­för som det är så svårt att hit­ta någ­ra spår ef­ter ho­nom.

Men ar­ke­o­lo­ger­na job­bar hårt med den sa­ken. År 1868 hit­ta­de de en 124 cm hög och 71 cm bred sten i Jor­da­ni­en. Den var från kung­a­ri­ket Mo­ab och ha­de en lång text.

En fransk fors­ka­re an­ser att vår Pro­fil är om­nämnd på den 31:a ra­den. Men tex­ten ska­dad och hans tolk­ning är om­tvis­tad.

Så har vi Tel-Den-frag­men­tet. Det upp­täck­tes 1993 av ar­ke­o­lo­gen Avra­ham Bi­ran och hans team. Tex­ten är skri­ven med se­mi­tis­ka skriv­tec­ken och da­te­ras till 800-ta­let f Kr. I tex­ten om­nämns ”vår Pro­fils släkt”.

Se­nas­te nytt är en kruk­skär­va som man fun­nit vid Tem­pel­ber­get 2013. Den är från cir­ka

1 000 f Kr och har en text som man än­nu in­te lyc­kats tol­ka, men som kanske kan ge nå­gon in­for­ma­tion om Leo och hans tid.

Då är det enkla­re att ge sig i kast med den my­tis­ka per­so­nen. Ho­nom går det att be­rät­ta myc­ket om.

Vi vet en del om hans fa­milj. Hans pap­pa het­te Jishaj. Vi vet ock­så att Leo ha­de sju äld­re brö­der.

Vår Pro­fil ha­de sä­kert in­te nå­gon vi­da­re ut­bild­ning. Han job­ba­de i ett en­kelt yr­ke, som in­ne­bar att fick lo­va att vis­tas myc­ket ut­om­hus.

Med tan­ke på den här bak­grun­den är det kons­tigt att han var mu­si­ka­lisk. Men han kun­de spe­la­de ly­ra och han dik­ta­de psal­mer. Han till­skrivs mer än hälf­ten av ver­ken i ”Psal­mer­nas bok”. Man vet hur tex­ter­na ly­der men ty­värr ingen­ting om me­lo­di­er­na. De är okän­da. Kanske häm­ta­de han in­spi­ra­tion från na­tu­ren – från bäc­kar­nas por­lan­de och lam­mens brä­kan­de.

Vår Pro­fil blev känd av en slump.

Hans hem­land rå­ka­de i krig med ett an­nat folk som kal­la­des fi­lis­té­er­na.

De ha­de till­gång till en kämpe som var myc­ket lång och kraf­tig. Upp­gif­ter­na om hans längd va­ri­e­rar mel­lan 2 och 3 me­ter!

Jät­ten ha­de en brons­hjälm på hu­vu­det och bar en hel­täc­kan­de rust­ning. Hans va­pen var ett tjockt, tungt spjut med en spets av järn.

I stäl­let för ett stort slag mel­lan de bå­da fol­ken fö­reslog jät­ten att stri­den skul­le av­gö­ras med en evig mel­lan två käm­par.

Gis­sa vad som hän­de. Jo, det blev Leo som fick stäl­la upp i en­vi­gen och slåss med jät­ten. Det blev en snabb af­fär. Vår Pro­fil ha­de näm­li­gen en slunga och lyc­ka­des pric­ka jät­ten mitt i pan­nan med en sten.

Vår Pro­fil blev da­gens hjäl­te. Fi­lis­té­er­na tving­a­des er­kän­na sig be­seg­ra­de. Men kanske var det in­te så kons­tigt att Leo vann stri­den. Det kan ha be­rott på att jät­ten var sjuk. Kanske led han av en tu­mör på hy­po­fy­sen, som fått ho­nom att växa okon­trol­le­rat. Tu­mö­ren tryck­te kanske på syn­ner­ven, så att jät­ten såg då­ligt. Dess­utom var slung­an ett ef­fek­tivt strids­me­del, som ingick som va­pen i många av den ti­dens ar­mé­er.

Det här blev vår Pro­fils po­li­tis­ka ge­nom­brott och led­de så små­ning­om till att han blev lan­dets kung. Först re­ge­ra­de han i Hebron i sju år, se­dan in­tog han en an­nan stad och gjor­de den till lan­dets hu­vud­stad.

Leo har bli­vit känd ge­nom det som står om ho­nom i bi­beln. Men där har han två si­dor. Dels skild­ras han som en god kung, som dyr­kar gud och som vill byg­ga ett tem­pel till hans ära.

Men han har ock­så en del då­li­ga si­dor. Bland an­nat blev han kär i en myc­ket vac­ker kvin­na som he­ter Bat-Se­ba. Men hon var re­dan gift med en of­fi­cer som he­ter Uria.

Leo viss­te hur slip­ste­nen skul­le dras. Han gav or­der till sin be­fäl­ha­va­re att stäl­la Uria längst fram i hä­ren i näs­ta slag. På så vis blir han av med ho­nom.

Vår Pro­fil kom ald­rig igång med att byg­ga det där temp­let som han dröm­de om. Dä­re­mot är det möj­ligt att hans son Salo­mo bygg­de det nå­gon gång kring 960 f Kr. Om det­ta stäm­mer tror fors­kar­na att det blev en bygg­nad som var 27 me­ter lång, 9 me­ter bred och 13 me­ter hög.

Vår Pro­fil har ock­så fått en spe­ci­ell sex­ud­dig stjär­na upp­kal­lad ef­ter sig. Den är for­mad av två tring­lar. Stjär­nan har fun­nits länge. På 1500-ta­let bör­ja­de den an­vän­das av ju­dar­na. Vår Pro­fils stjär­na in­går nu som en del i Is­ra­els flag­ga.

Vem var han?

För­ra vec­kans Pro­fil: Bir­ger Sjö­berg. Föd­des i Vä­ners­borg den 6 de­cem­ber 1885. Svensk kom­po­si­tör, vis­sång­a­re och för­fat­ta­re. Känd för vis­bo­ken ”Fri­das bok” och för ro­ma­nen ”Kvar­tet­ten som spräng­des”. Han dog i Väx­jö den 30 april 1929.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.